PITEÅ (PT)
I december 1901 framfördes slutligen ett förslag om en fyrdelning av Piteå landsförsamling med tre nya kyrkor .
Det var den 14 april 1902 som ett stort antal ombud från Hortlax och de övriga byarna, i en gemensam skrivelse, beslutade sig för att ansöka om en utbrytning. I samband med skrivelsen satte sig Jävreborna på tvären och lämnade in en protestskrivelse. Svensbyborna däremot lät meddela att de gärna ville tillhöra Hortlax församling, istället för påtänkta Infjärdens församling. Där den kyrkliga centralorten då skulle bli Roknäs.
Piteå landsförsamlings kyrkoherde Axel Sandin understödde tanken att Svensbyn skulle höra till Hortlax och inte till Infjärdens församling.
Dessförinnan hade de delegerade vid ett möte den 2 april, under ordförandeskap av inspektor Oskar Lundqvist, Storfors, enats om att ingå till kunglig majestät med en begäran, och i överensstämmelse med ett fattat kyrkostämmebeslut, att få bilda självständigt pastorat.
Piteå församlings delning avgjordes slutligen av regeringen den 31 mars 1905 då det beslutades att Hortlax och Norrfjärden skulle brytas ut ur moderförsamlingen. Enligt beslutet skulle även Infjärden bli egen socken, med Roknäs som centrum.
I det nådiga brevet meddelas följande: "att området för Hortlax församling må, sedan kyrkan blivit färdigbyggd och invigd, begravningsplatsen anordnad med nödiga åbyggnader, ett lämpligt kykoherdebostället blivit uppfört ävensom kyrkoherden därutöver garanterades en årlig lön av 4 000 kronor, att när berörda villkor blivit uppfyllda, vi då kunna finna gott att meddela under namn av Hortlax församling avskiljes från Piteå landsförsamling till särskilt regalt gäll."
Svensbyns begäran att få förena sig med Hortlaxförsamlingen samt Jävre och Högsböle byars anhållan om att få vara kvar i moderförsamlingen lämnades av regeringen utan avseende.
Infjärden slapp dock slutligen, efter år av uppskov, från åliggandet att bilda församling.
Långt dessförinnan hade dock diskussionens vågor gått fram och tillbaka i Pitebygden om delningen av Piteå landsförsamling. År 1882 publicerades ett längre inlägg i tidningen Norrbottens Posten, där det förespråkades en delning till två nya pastorat. Ett för norra delen och ett för den västra.
Men faktum är att det redan 1850 för första gången väcktes frågan om en delning, i en tid då Piteå landsförsamling, som då även inkluderade Älvsbyn, hade 11 860 invånare.
Någon hade i tidningen, genom en matematisk uträkning, beräknat att landsförsamlingen, odelad, år 1920 och med då rådande befolkningsutveckling skulle ha 33 800 invånare
Om en delning skulle komma till stånd, med två nya pastorat, skulle moderkyrkan ha kvar 5 300 personer. För byarna Jävre, Hemmingsmark, Blåsmark, Hortlax och Bergsviken skulle folkmängden i stort inte överstiga 2 000 personer varför frågan om en utbrytning för deras del ansågs borde få anstå till senare tid.
Vid en kyrkstämma år 1897 diskuterades på nytt behovet av en delning. Stämman samlade fullt hus. Enligt en rapport till Norrbottens Posten var "trängseln och hettan oerhörd". Där diskuterades för övrigt också det angelägna att få en kyrka i Sjulnästrakten.
Hortlax delning kom delvis i skymundan i tidningsspalterna för den kyrkliga debatt och den något hetare debatt som pågick i Norrfjärden.
1906, vid en kyrkstämma i Hortlax, uttalades en önskan att köpa Bror Lundbergs hemman för 19 000 kronor för kyrka och begravningplats. Nämndeman Wiklund i Hortlax yrkade avslag och menade att det inte var någon brådska med ärendet. Och skulle det bli prishöjningar på hemman lovade Wiklund att täcka höjningen. Jävreborna instämde
Den 22 september 1917 donerade disponent Emil Hedkvist en summa av 2 000 kronor till församlingen. Räntan skulle gå till behövande änkor och faderlösa barn. Av räntan skulle 1/10 läggas till kapitalet.