Tungan rätt i munnen och koncentrationen är så koncentrerad att man nästan vinglar till
Fot efter fot följer efter den redan utstakade och gjorda leden sedan en lång tid tillbaka
I dag känns det extra ansträngande och snedsprången tas hela tiden vid sidan om trots allt.
Vägen är rak och markerad så det ska rätteligen inte vara någon svårighet att anmärka på
Viljan finns att gå den planerade vägen med det rätta modet för att klara av sitt uppdrag
Det känns vissa dagar så tungt och så djupt besvärligt som att vandra i den värsta sörjan
För att vissa dagar nästan sväva ovanpå allting och känna stabillitet och enorm trygghet.
Inte omfångsrik men ändå så komplicerat att hålla sig till det redan utstakade följesnöret
Försöker göra det rätta och trampar på i min egen och makliga takt för att komma vidare
Vingliga utfärder är något som man måste vänta sig för att alls komma i nivå med alltet
Vis av erfarenheten så är jag bättre rustad för nästa tunga uppdrag att gå längs denna väg.