”Vinterfåglar” drog fullt hus

Detta visar en nötväcka från Piteå vid bohålet, som är ett gammalt hackspettbo som paret nötväcka har tagit över och sedan inrett på ett passande sätt

Detta visar en nötväcka från Piteå vid bohålet, som är ett gammalt hackspettbo som paret nötväcka har tagit över och sedan inrett på ett passande sätt

Foto: Lars Sandberg

Öjebyn2019-10-28 11:29

Vid tio års ålder gjorde Lars Sandberg sin första ornitologiska iakttagelser. Han såg en rovfågel genom fönsterrutan hemma på Grönstensvägen i Kiruna. Med hjälp av Durangos ”Fåglarna i färg” kunde han sen fastställa att det var en fjällvråk han sett.

Det avslöjade Lars Sandberg, när han i onsdags inledde sitt föredrag ”Vinterfåglar och andra fåglar” i Solandergården.

– Bilden av fjällvråken finns än i dag etsad på min näthinna och kom för all framtid avgöra vad som skulle bli min främsta fritidssysselsättning. Decennier av fågelstudier i fält och litteratur har gjort att jag kan mycket men inte allt. Det bästa jag vet är att få frågor som jag inte kan svara på för då stimuleras min nyfikenhet och min längtan efter ny kunskap, berättade Sandberg vidare.

Vilka fågelarter som är vanliga i våra trakter har förändrats avsevärt under de senaste 30-40 åren. Miljö- och klimatförändringar har gjort utbredningsområdena och att gränserna mellan flyttfåglar och stannfåglar/vinterfåglar har kraftigt förskjutits.

Kortare och varmare vintrar har gjort att fågelarter som tidigare inte ansågs finnas norr om Dalälven finns nu här uppe. Steglits, nötväcka och hämpling är exempel på detta och de uppvisar den kraftigaste procentuella ökningen under de senaste årtiondena.

Nötväckan är för övrigt en lustig fågel. Den är den enda fågel som kan gå med huvudet rakt nedåt.

Havsörnen, som en tid var nära utrotning räddades genom speciella utfodringsinsatser. De senaste årens varma och korta vintrar gör att vi nu kan räkna havsörnen som en vinterfågel.

Tvärtemot vad många tror är vintern, enligt Sandberg, en utmärkt tid för fågelstudier. När snön faller begränsas tillgången på föda och fågelpopulationerna koncentreras då till platser där tillgången på föda är god. Sådana platser är soptippar, gödselstackar och exempelvis områden med öppet vatten. Här finns många tillfällen till intressanta iakttagelser.

Det drygt timslånga föredraget avslutades med en frågestund och de som inte fick plats i Solandergården eller av andra anledningar missade Sandbergs fördrag får en ny chans den 13 november. Då kommer en repris.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!