Två 100-årsjubileer för Norrfjärdens församling

I juni är det 100 år sedan Norrfjärden fick sin första kyrka. Sedan är det bara två år till nästa 100-årsjubileum - församlingsbildningen. Många är det i bygden som fortfarande bär med sig berättelser om sin egen relation till den gamla kyrkobyggnaden, sitt första möte med kyrkan och varför den blev så viktig i deras liv.

Charlott Rehnman, kyrkoherde sedan 1996.

Charlott Rehnman, kyrkoherde sedan 1996.

Foto:

NORRFJÄRDEN2013-01-23 06:00

Oavsett vem man frågar har de allra flesta äldre Norrfjärdenbor en typ av relation till den gamla kyrkan. Kyrkan, i trä, byggdes efter ritningar av arkitekten Torben Grut. En kyrka som ersattes med nuvarande kyrkobyggnad i tegel, ritad av Göte Lundström och som stod färdig 1967.

För de allra flesta har mötet med kyrkan varit kopplat till begravningar, barndop, konfirmation, giftermål och musikarrangemang. Samtidigt har det också funnits en stark känsla för själva byggnaden och dess kulturmiljövärden. Inte nödvändigtvis alltid direkt kopplat till det kristna budskapet.

Den gamla kyrkan representerade ett kulturarv av hög klass.

År 1908 tog regeringen beslut om byggande av kyrka. Ett beslut som följdes av en tid av uppslitande strider i församlingen. Första bataljen under 1910-talet handlade om att täcka tornspiran med plåt, vilket gick så långt som till rättslig prövning.

Under 1920-talet var det upprivande strider med komminister- och prästgårdsfrågor.

Det fortsatte på 1930-talet när kyrkan skulle byggas om.

Till senare tiders debatt hör var kyrkoförvaltningen skulle förläggas och om byggandet av en kyrka i Rosvik.

Dödsfall
Det var i juni 1910 som grunden lades till Norrfjärdens första kyrka. Omkring 1 000 församlingsbor hade då samlats på kyrkplatsen till en grundläggningshögtid. Norrfjärdenborna såg då slutet på de långa kyrkfärderna till Öjebyn.

Byggandet av helgedomen hade dessförinnan, under många år och i olika sammanhang, diskuterats i Norrfjärdenområdet. Redan under 1880-talet påbörjades insamling av pengar till en blivande kyrka.

Sista novemberdagen 1910 inträffade ett dödsfall i samband med kyrkbygget. 47-årige Johan Erik Bergström, Kopparnäs, föll då ner från den byggställning som omgav kyrkan, skadades svårt och avled sedan.

Midsommarhelgen 1913 invigdes den nya kyrkan. Byggnaden hade en spännande arkitektur. Slutresultatet blev en unik byggnad, älskad av Norrfjärdenborna - och bygdens första kulturhus.

Den 2 augusti 1963, en dryg månad efter 50-årsjubileet, blev en sorgens och smärtans stund i Norrfjärden, när den vackra träkyrkan totalförstördes efter ett åsknedslag.

Debatter
Genom åren har Norrfjärdens församlings göranden och låtanden fyllt debatten i bygden, inte minst i protokoll och tidningsspalter. De gamla protokollen ger vid handen att det gått rätt livligt till i diskussionerna. Heta känslor var det också vid kyrkostämmorna. Vid en av dem antecknades att en enskild person gjorde sådana utfall mot överheten att ordföranden tvingades återkalla honom till ordningen.

Det fanns regeringsbeslut på att den av arkitekten Torben Grut ritade kyrkan skulle ha takspån av trä, även spiran. Kyrkobyggnadskommittén bytte ut materialet mot kopparplåt, som en "skyddstäckning". Tanken var att spara in på underhållet och även få en lägre brandförsäkring. Allt i avvaktan på högre myndigheters godkännande. Dessförinnan hade församlingen begärt att få täcka spiran med eternit, vilket avslogs.

Som ett resultat av tingsförhandlingarna uppvaktade församlingen myndigheterna för att få uppskov med att byta takbeklädnad och behålla kopparplåten "provisoriskt". Församlingen fick respit till år 1928. Det året förlängdes uppskovet till utgången av 1938.

I samband med kyrkans renovering 1934, då tornspiran farit illa av väder och vind och det blev en ombyggnad, täcktes även den nya spiran med kopparplåt. 1938 fick församlingen nådigt medgivande om befrielse att byta beklädnad på spiran. Det var 25 år efter kyrkans invigning och mer än 20 år sedan byggnadskommittén upplösts.

1934 blev det nya rubriker i tidningen, i samband med kyrkorestaureringen. Byggnadskommittén ville då avskärma korfönstrets sidopartier. Det väckte opinion bland församlingsborna och i elfte timmen kallades till extra kyrkostämma.

Avskärmningen förkastades av stämman. Sedermera monterades en ljusramp kring korfönstret och ett stort antal träfiberplattor kom till användning vilket innebar att den vackra lockpanelen byggdes in. Samma var förhållandet med läktarbarriären, där vackra träsniderier blev inbyggda bakom släta ytor.

I början av 1950-talet var kyrkan åter i behov av reparation. Då konstaterades att syllringen under hela kyrkan var rötskadad liksom bjälklag och bärande balkar under kyrkans golv. Trossbotten hade delvis ramlat ned. Den reparationen blev nästan dubbelt så dyr som det en gång kostade att uppföra hela kyrkan.

När kyrkan brann ner för 50 år sedan ville flera till en början att kyrkan skulle byggas upp igen, precis som den nedbrunna var. Den kyrka som stod klar 1967 fick dock ett mer "tidlöst" utseende, i tegel, och även en annan placering. De grundstenar som fanns kring den gamla kyrkan vilka sattes på sin plats i juni 1910 hade då transporterats bort.

Följande har varit kyrkoherdar i församlingen: 1917-1924 Nils J. Nordberg, 1927-1936 Manfred Björnegård, 1937-1958 Torsten Nilsson, 1958-1973 Gustaf Backlund, 1973-1985 Eskil Granström, 1985-1988 Folke Oxborn, 1988-1991 Hans Lass, 1991-1995 Göran Gyllenör, från 1996 Charlott Rehnman.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om