Många besökare kände sig kanske lite covid-stela men efter några låtar ökades varvtalet på dansgolvet. Utöver ortens dansare fylldes Folkets hus av folk från Skellefteå, Luleå och Kalix. Arrangörens entrévärdar Dick Olofsson och Marja Lundmark hade fullt upp med att ta emot besökarna.
Dansbandet Christerz från Örnsköldsvik spelade som om ett storband stod på scenen – fler damer än herrar gjorde att herrarna verkade må riktigt gott medan en del damer fick vänta på att bli uppbjudna. När det blev damernas tur att bjuda upp blev det trafikkaos på golvet, men inga större "krockskador" inträffade.
Dansbandet Christerz, med Christer Joald och Sam Sundberg, bestämde takten som var mycket uppskattad av gästerna. Christer Joald berättar att man spelar mest norr om Dalälven och mestadels i Jämtland där bandet blivit lite av jämtlänningarnas "husband".
Det verkar vara pånyttfödelse av duo-band?
– Ja, på sätt och vis så verkar det öka. Förr fanns det ett flertal "duos:ar" runt Ö-vik, vi hette tidigare Bo-Christers, men så måste Bo sluta på grund av sjukdom. Så sedan 2001 så är det Sam och jag som spelar.
Vilken musikbakgrund har du?
– Jag började väl spela kring 15-årsåldern, kommer från Västerås, blev Ö-vikare på grund av kärleken och bor där sedan dess. Sedan har det blivit musik, är i grunden musiklärare, spelade cirka fyra år med Öjvinds kvintett kända från svensktopp och Tio-i-topp på 60-70-talet. Då handlade det om cirka 200 spelningar per år. Nu håller vi mest norrut med spelningar.
Läraren Christer Joald siktar inom kort på att byta "jobb" till heltidspensionär och så länge Christerz står på scenen utan käpp och rullator så är det bara att gratulera alla som får och tar chansen att dansa till ett band på två som låter som en topporkester med fyra–fem spelemän.