50-årsjubilerande orkester med blåskraft och som spelar i dur och skur
I blåsmusikens tecken har en del av fritiden gått för Bengt Wiklund, Norrfjärden. I dag är han den ende kvarvarande aktive blåsmusikanten från 1958, då Norrfjärdens blåsorkester bildades
Så här ser dagens 50-årsjubilerande Norrfjärdens blåsorkester ut. Drygt 30-talet personer deltar kontinuerligt i övningarna och spelningarna.
Foto:
I början av november ordnas det jubileumskonserter i EFS missionshus, Folkets hus och i kyrkan.
En del av tanken är att det ska inspirera. Norrfjärdensblåset har inte, i motsats till många andra, haft problem med nyrekryteringen. Det finns unga förmågor på tillväxt genom gruppen "Blåsbusarna"
Det är i höst jämt 50 år sedan Norrfjärden fick en blåsorkester. En musikkår som bildades i Evangeliska Fosterlandsstiftelsens regi.
När orkestern startade fick den 18 medlemmar. Den övade kontinuerligt och spelade vid flera möten.
-När orkestern första gången uppträdde fanns mycket att anmärka. Men en äldre dam uttryckte sin belåtenhet med orden: Nu har du tagit dig för något nyttigt.
Orden riktades till initiativtagaren och dåvarande predikanten Patrik Johansson, i dag 90 år och bosatt i serviceboendet Norrgården.
Fick söka permission
Orkestern kom till som ett led i att få en fortsättning på ungdomarbetet i EFS, fånga upp en del av de unga som var på väg ut från EFS-aktiviteterna. Att spela i blåsorkester ansågs vara ett utmärkt sätt för ungdomar att umgås och lära sig samarbete samtidigt som de lärde sig musik - praktiskt och teoretiskt - på ett lustfyllt sätt.
-Vid den tidpunkten hade jag börjat vid Strömbacka verkstadsskola. Det fattades en person som skulle spela bastuba. Jag fick en förfrågan från Patrik Johansson, men var väl kanske inte entusiastisk till en början. Jag föll dock till slut för trycket. Varje helg jag var hemma från skolan, som då var internat, övade jag sedan på tuban.
Bengt Wiklund var tvungen att söka permission från Strömbacka varje onsdagskväll för att kunna åka hem till övningarna i missionshuset..
På den vägen är det för Bengt Wiklund. Än i dag spelar han varje vecka på tuban, och har genom åren gjort det under många ledare.
-Att spela i blåsorkester innebär att få vara med om en massa spännande. Vi gör en mängd framträdanden och även någon orkesterresa per år, berättar Bengt Wiklund om orkestern vilken spelar i dur och skur.
Han tycker att den sociala delen är lika viktig som den musikaliska.
Repertoaren har en mycket stor bredd och en hel del av musiken som framförs är musik med kristna förtecken. Orkesterns uppgift är att förmedla glädje och kärlek.
Sömnlös natt
Patrik Johansson hade, när orkestern bildades, kontakter ut över landet och med föreningar som hade blåsverksamhet på sitt program. Bland annat Röke EFS musikkår, eller Röke Blås som orkestern kallas, vilken startades 1955 av skollärare Erik Karp. Det resulterade i att Johansson fick råd kring sammansättningen och vilka instrument som behövde inköpas. EFS köpte in instrumenten för att ungdomen i Norrfjärden skulle ha något att göra. Det berättas att när instrumenten kom - med åtföljande räkning - det lär ha varit den enda sömnlösa natt som Patrik Johansson haft. Han fick nämligen grubbla en stund kring hur föreningen skulle klara betalningen. Men det gick vägen att klara finanserna och även få fart på verksamheten. Många av deltagarna köpte själva instrumenten.
Det kan som ett kuriosum noteras att Erik Karp i slutet av 1960-talet lämnade över taktpinnen i Röke Blås till sonen Ingemar Karp, som är musiklärare i Hässleholm. Ingemar Karp har nämligen spelat i Norrfjärdens blåsorkester, under sin musikutbildning vid Framnäs i Öjebyn.
Patrik Johansson lämnade snart över dirigentpinnen i andra händer. Genom åren har bland andra Sture Sandlund, Frank Lind, Stig Sandlund, Börje Andersson och nu Gunnar Ullberg hållit i dirigentpinnen
God portion musik
Skall man vara riktigt utförlig i historieskrivningen har det genom åren alltid funnit en god portion sång och musik inom EFS i Norrfjärden
Inte långt efter att föreningen bildades fick W Lundman i Lakafors till en liten sångkör. Kantor Walfrid Cederlund ledde kyrkokören och den medverkade vid en del möten. I slutet av 1930-talet gick en väckelse fram över Norrfjärdenbygden och då kom det med ett par musikaliska begåvningar, Evert och Axel Renberg, som samlade medlemmar till sång och musik. Senare samlades ungdomar till regelbundna övningar och sjöng enkla sånger, strängmusik. Rösterna var inte så starka i början men det tog sig. På 1960-talet blev det en blandad kör. Ledare för denna grupp var bland andra Patrik Johansson, Bengt Lundmark, Eskil Lundström och Sune Östman. I föreningens verksamhet fanns även en liten manskör under Aron Sandlunds ledning. Den upphörde under 1960-talet.
Den gruppering som stått stabilast genom åren, som kanske har siktet inriktat även på ett 100-årsjubileum, är dock Norrfjärdens blåsorkester. Ett par hundra personer, som på ett eller annat sätt varit engagerade i verksamheten, har bjudits in till jubileumshelgen.
Då kommer nuvarande blåset att ha en konsert. Det blir även musikkafé med Swinging Wheel och tillfälle för musik med hemvändarorkestern samt en festkonsert i kyrkan.
Så jobbar vi med nyheter