Piteå HjärtLungs reseledare Elsie Lundmark och Gunn Öberg hade anordnat en trevlig vårresa till Gallejaurs Natur- och kulturreservat. 48 medlemmar trotsade det ihållande regn som dagen bjöd på och steg glada på bussen. Färden gick upp till AndersLarsagården i Gallejaurs natur- och kulturreservat, där guiden Crister Lövgren tog emot och bjöd först in deltagarna till den tillbyggda restaurangen för att inta en god lunch. Därefter gick man i samlad trupp upp till AndersLarsagården. På vägen upp berättade han lite om den orörda gammelskogen där träden har en imponerade höjd samt om de byggnader som fanns där.
Väl inne i stugan berättar Crister om systrarna Greta (1916 – 1996), Lisa (1918 – 1996) och Ebba (1922 – 2008) Karlsson som var den sista bofasta generationen på gården. Greta var handlingskraftig och van att bestämma men hade en stor portion humor. Hon flyttade till sin morbror och moster i AndersLarsagården och när de dött bort blev hon kvar och skötte gården vidare. Lisa var borta från byn några år och arbetade i arbetsstugor och skolbarnhem. Hon flyttade med tiden tillbaka till Gallejaur. Ebba blev kvar i föräldragården till år 1993 men det året flyttade systrarna, som börjar vara till åren komna, samman igen i Forslundsgården, som hade flest bekvämligheter. Förutom mangårdsbyggnad byggdes även bagarstuga, ladugård, sommarladugård, dubbelbod, smedja samt en fyrkantloge som revs och delades mellan arvtagarna. De fasta inventarierna, vedbänk och köksskåp, i gårdens storkök finns från denna tid ett antal kistor och i bagarstugan står ett vackert målat hörnskåp ”kantor”. Innanför köket låg mjölkkammaren där separatorn och kärnan var belägna. I separatorn skiljdes grädden ut och i kärnan blev den till smör. Ebba, som överlevde sina systrar, tvingades avveckla jordbruket och kreatursbesättningen år 1989. Hennes sista stora kulturbevarande gärning blev att instifta ”Stiftelsen systrarna Karlsson i Gallejaur”. Till stiftelsen donerade hon gård, bohag och lösöre. I dess stadgar finns uttalat att kulturarvet ska vårdas och bevaras men att besökare ska ha möjlighet att ta del av de liv som varit rådande på gården. Kvar där finns i dag möbler, laggade kärl och vävnader med mera som tillverkats på gården.
Ambitionen är att i Gallejaur i framtiden ska kunna ha de djurarter som traditionellt funnits på gårdar i lappmarken. Naturligtvis med de raser som då var vanliga i våra ladugårdar. Våra Fjällnäsfår, som gick och betade i hagen, samt Bjurholmshöns passar utmärkt in i den miljön. Fjällkor, Nordsvensk häst och Lappget finns även med i planeringen för framtiden på gården.
Alla deltagarna på resan tyckte att dagen var lyckad och välordnad trots det ihållande regnet, och riktade ett stort tack till reseledarna.