Det var i slutet av 1940-talet som SCA lät uppföra hotellrum, det ena vid sulfatfabrikens arbetarbostäder och det andra på vägen till gamla kolgården i Munksund med 22 rum vardera, med plats för två personer i varje rum.
75 öre per dygn kostade det att hysa in sig. För den summan höll bolaget sängkläder, utom sänglinne, inventarier samt fri städning, varmt och kallt vatten på rummen. Där fanns även sällskapsrum, duschrum och wc. I anslutning till "ungkarlshotellet" låg en i början av 1940-talet uppförd matsal, där arbetarna själva svarade för mathållningen med hjälp av kvinnlig personal.
Dessförinnan hade det hunnit rinna mycket vatten under broarna.
År 1906 stod Ytterstfors trävaru AB som huvudägare i bolaget och ett samarbete inleddes som 1916 resulterade i en sammanslagning av de två bolagen.
Ytterstfors-Munksund hade ganska snart i sin ägo nära på alla träindustrier inom Pite, Byske, Åby och Lillpite älvars vattenområden.
1909 berättas om en sommarkampanj vid sågen som inleddes med inmönstring av omkring 300 arbetare vilka skulle sysselsättas i brädgårds- och liknande arbeten
-Tyvärr fick rätt många återvända hem utan att erhålla sysselsättning, rapporterade tidningen.
Samma år arrenderar Munksund Lövholmssågen med tillhörande brädgård från 16 september till och med 1 augusti 1910, med avgift per sågad stock dock lägst 2 000 kronor för hela arrendetiden. I juli 1910 kan konstateras att både Norrbottens trävaru AB och Munksundsbolaget ville hyra Lövholmens sågverk. Det blev en jämn votering i stadsfullmäktige och Munksund fick fortsätta hyra med ordförandens utslagsröst.
Sulfatfabrik
och pappersbruk
När 8-timmarsdagen infördes 1918 medförde detta en rationalisering och modernisering vid sågen.
I mitten av 1920-talet uppfördes ett hyvleri vid Munksunds sågverk och ganska snart, 1924, togs beslutet om att bygga sulfatfabriken i Skuthamn vilken kördes igång i februari 1928.
Vid den här tidpunkten beslutades att lägga ner sågverket i Skuthamn och flytta över verksamheten till Munksunds sågverk, där driften sedan utökades.
Sågen brann ner 1947 men uppfördes på nytt och igångkördes våren 1949. Under byggnadstiden legosågades på andra platser.
1954 fusionerades Munksunds Aktiebolag med Svenska Cellulosa Aktiebolaget, som bildades 1929.
1959 påbörjades uppförandet av pappersbruket för kraftliner och var då den första helt moderna anläggningen för kraftliner i Sverige
Den 17 juni 1961 klockan 5 på morgonen drog produktionen av kraftliner igång för fullt i Munksund. Enligt de ursprungliga planerna för kraftlinerbruket skulle driften vara igång först under februari 1962. Men genom en högt uppdriven arbetstakt under byggnadstiden, och andra gynnsamt påverkande omständigheter, kunde man ett halvt år tidigare än beräknat leverera papper till bolagets kunder
Hyllningar
De olika hyllningar som förekom vid företaget noterades närapå obligatoriskt i tidningen. Det berättas att förvaltaren vid sågen O.M Palmgren år 1863 fick besök av Piteå skarpskyttecorps vilka avlossade generalsalva för förvaltaren som hade namnsdag.
Faktor Gustaf Andersson, vid Skuthamnssågen fick på Gustavsdagen 1898 motta en bland verkets arbetare åstadkommen storartad gåva bestående av ett guldur med kedja värd 330 kronor, ett väggur som kostat 50 kronor samt kontant 20 kronor i guld. Den vackra, om gott samförstånd vittnande gåvan överlämnades sav K. A. Sandberg som därvid yttrade några erkännandes ord till Andersson. Särskilt betonades det goda förhållande som varit rådande mellan honom och arbetarna under den tid av snart 20 år han innehaft faktorstjänsten.
H J Sundström konsul och riddare samt verkställande direktör för Skuthamnsaktiebolaget, hyllades 1893 för sin 10-åriga verksamhet. Det tycks ha varit svassande tal. Som minne skänktes en silverkanna med förgyllningar med namn och hyllningsorsak ingraverade. Tydligen var det förvaltarna vid Skuthamn, Stockfors och Munksund som stod för gåvan. Den överräcktes av förvaltare Granberg, vilken framförde vördsamma hälsningar å sågverkens vägnar. 1901 lämnade Sundström styrelsen och avled samma år i Piteå. Disponent Sundströms bouppteckning visade för övrigt på ett rikt bo, nämligen behållning av 699.300 kronor. A R. Clausén Öjebyn, utsågs till förmyndare för fru Mathilda Sundström. Mätt med dagens penningvärde runt 3
7 miljoner kronor.
Apropå hyllningar noteras att år 1898 firade faktor N O Öberg, Munksunds brädgård 25-årsjubileum i brädgården som faktor. Han fick av arbetarna ett Halda guldur värt 250 kronor, som överlämnades av kamparen F A Lundman.
När Ytterstforsdisponenten Uno Norman i december 1907 fyllde 50 år, och som var chef för sågverken i Munksund och Skuthamn, inbjöd han till en fest i samlingslokalen för att fira jubilaren. Där förekom telegram och "guds rika välsignelse"