Svenska Cellulosa Aktiebolaget i Pitebygden kan faktiskt fira dubbeljubileum i år. Sågen blev klar 1861 och pappersbruket i Munksund, den första moderna anläggningen för kraftliner i Sverige, togs i bruk för 50 år sedan.
Pappersbruket uppfördes intill den befintliga sulfatfabriken, vilken kördes igång i februari 1928.
Genom att bläddra i de i Piteå genom åren utgivna, tidningarna ges en intressant historisk tillbakablick.
Den första antydningen till ett sågverk i Munksund återfinns i tidningen Norrbottens Posten. I oktober 1860 noterar tidningen:
"Från Christiania (Oslo) avgick nyligen till Stockholm ett större fartyg med maskineri till en ångsåg som i Christiania var beställt hos hrr. J & A Jenssen för Gällivarebolagets räkning. En maskinist medföljde från bemälte herrars verkstad för att leda byggnadsarbetena och en skall framdeles avgå för att insätta maskineriet. Detta består av en högtrycksmaskin om 30 hästars kraft med ångpannor och tillbehör, 4 sågramar, 21 cirkelsågar och 2 uppfordringsverk för timrets uppsläpning i sågen. Man beräknar att maskinen skall kunna avverka 40 tolfter timmer om dygnet".
Tolfter
En tolft är en räkneenhet för tolv enheter av samma slag och användes särskilt för bräder av olika slag.
Svensk trävaruexport räknades fram till 1864 i tolfter, därefter i kubikfot fram till 1881 och sedan i kubikmeter
I tullkammarberättelsen för
Piteå rapporteras påföljande år:
"Anläggningen av en dylik här i hamnen för Gällivarebolagets räkning företogs sistlidne höst och har sedan oavbrutet varit under arbete samt förmodas hinna sin fullbordan på eftersommaren detta år".
Enligt tullkammaren bedrev 10 salusågverk i Piteå tillverkning av plankor och bräder. Två ångdrivna inom Piteå, vilka bör ha varit Bergsviken och Munksund som för första gången ingår i statistiken. Noterbart är att 1888 fanns sex ångsågar i Piteådistriktet, Skuthamn, Munksund, Lövholmen, Bergsviken, Storfors och Tingsholmen.
Sluta stjäla skog
1871 rapporteras om en märklig överenskommelse som träffats mellan sågägare och trävaruhandlare i Piteå, nämligen att inte stjäla skog av kronan samt uppgivande av timmermärkning av flottning. Mycket tyder på att överenskommelsen gjordes för att man skulle få lägre virkespris vid köp från kronan, det vill säga staten. För Munksunds ångsåg undertecknades överenskommelsen av N.F. Häggström
Året därpå skriver Norrbottens Posten om att ett nytt sågverk kommit på plats i närheten av Munksunds, nämligen Skuthamns ångsåg. Den senare sågen avsynades den 21 september. Åtskilliga affärsmän från Stockholm var inblandade i ägarskapet. Skuthamns ångsåg köptes 1898 upp av Munksunds Aktiebolag.
1882 meddelades att "The Gelliwara Company Limited", ägare till sågverket i Munksund, skulle försvinna och efterträdas av ett nytt bolag.
Gällivare Aktie-Bolag med styrelse i Stockholm och en direktion bestående av fyra svenskar och två engelsmän. I styrelsen ingick generaldirektör Bennich, ordförande, underståthållare Bråkenhjelm, vice ordförande, grosshandlare Matton och J. Michaeli. Störste aktieägare i bolaget var en engelsman, Robert Loder.
Efter Loders död 1888 övergick företaget senare, år 1892, till Pher Wikström junior i Stockholm. Därmed var den engelska tiden i bolaget till ända.
Uppgifter berättar att Gällivarebolaget år 1886 från Munksundssågen skeppade 3.231 standards plankor och battens, 549 standards bräder och 100 kubikmeter splitved.
Första elinstallationen
En betydande förändring inträffade 1890 då sågen utvidgades. I tidningen fanns följande kommentar: "det arbetas nu av alla krafter för anläggande av en ny såg. En stor del av arbetarna är så kallade sörlänningar".
Den nya sågen hade sex ramar och två kanttrissor och var enligt rapporter "rymlig, ljus och utmärkte sig för mycken bekvämlighet".
Det året blev det även chefsbyte. Förvaltare Thure Clason slutade för att börja vid huvudkontoret i Luleå. Hans plats i Munksund togs över av en person vid namn Regnander från Hybo i trakten av Hudiksvall. Han var son till en av styrelseledamöterna. Samtidigt beslutades att kontorspersonalen vid bruket i Alter skulle flyttas till Munksund. Clason, son till en brukspatron och som kom till Norrbotten 1848, avled i november 1901.
Det året omtalas också att sågen skulle få elektrisk belysning, den första elinstallationen i Pitebygden.
Först på hösten 1899 tycks dock den elektriska belysningen vara fullt genomförd vid Munksunds sågverk och omfattade 293 lampor av vilka fyra båglampor monterats upp i brädgården.
Av de 289 glödlamporna fick 12 sin plats i maskinrummet, fem i ångpannehuset, 65 i sågen, 56 i brädgården, 10 i smedjan och verkstaden, 61 i corps -de- logiet, nio i kontorsbyggnaden, 20 i förvaltarebostaden och 51 i övriga byggnader.
En dynamomaskin om 145 volt lämnade den för belysningen nödiga elektriska strömmen