Johan riggar som så många gånger förr sin utrustning utanför järnvägsstationen i Moskosel.
- Men det är tre år sedan jag senaste spelade här i Moskosel, de senaste åren har vi spelat vid järnvägsstationen i Arvidsjaur.
Publiken sticker
Rälsbusståget är snart på ingående och när det stannat ska konserten börja.
- Lite tvärtom jämfört med andra spelningar. Här kommer artisten först, sedan publiken. Och här sticker publiken medan artisten spelar, säger Johan.
Han säger att spelningarna vid Inlandsbanan är oförutsägbara. Han vet i förväg inte hur stor publiken blir. Eller om det ens blir någon publik.
- En gång, här i Moskosel, satt det ett par tre hundra personer i gräset och lyssnade. Då var det festivalkänsla. Men ibland kan det vara helt tomt. Men det spelar ingen roll, det här är en spelning som alla andra spelningar. De här spelningarna hjälper mej dessutom att slipa grejerna och prova lite nya låtar. Lite som ett verkstadsgolv för musiker.
Nya vänner
Spelningarna vid Inlandsbanan har gett honom nya vänner.
- De har också lett till att jag fått inbjudningar till festivaler i Australien och så vidare. Ibland händer det att några av passagerarna känner igen mej, det är kul. Det har också hänt att jag har känt igen musiker som jag sett upp till bland passagerarna. Då har det känts lite nervöst.
Johan Piribauer har själv spelat vid många av alla de perrongkonserter som Inlandskult ordnat. Men även andra musiker har provat på att spela och sjunga för tågpassagerarna.
- Till och med Lisa Miskovsky har spelat här i Moskosel.