Harry Eriksson
Harry Eriksson, Piteå, har gått ur tiden i en ålder av 92 år. Hon föddes i byn Kalma, yngst i en familj bestående av Hildur och Harald Eriksson, samt syskonen Helga, Hedvig och Henning. Familjen flyttade till Yttersta och Harry fick även bo i Lillpite under skolåren.
Efter folkskolan arbetade Harry som så många andra i skogen, med flottning och andra tillfälliga påhugg. Sedan blev han rörmokare, först på Piteå Värme där han började som lärling. Där fick han bland annat, som en del av stadens modernisering, installera toaletter hos flera fastighetsägare under 1950- och 60-talet. Under 1970-talet gick han över till kommunal anställning, där han arbetade med VVS under ett antal år innan han fick plats på vattenverket. Många pitebor har även på detta sätt fått besök av Harry när han installerade eller läste av vattenmätare.
Harry träffade en tjusig Rosvikstjej, Inga Jonsson, på en söndagsdans på Gotis i Öjebyn 1954 och ett år senare firades bröllopet. Familjen utökades med barnen Britt, Bo och Ann-Catrine. Harry och Inga köpte hus i Munksund 1958 och bodde där i nästan 50 år. Efter kurser i engelska via ABF reste de till London tre gånger. Därefter besöktes Paris, Bulgarien, Madeira och San Augustin. Den sista utlandsresan till Kina blev också den mest minnesvärda.
När Harry gick i pension skulle han börja en snickarkurs på ABF, men till hans stora besvikelse blev den inställd. I stället föreslogs han att gå en skrivarkurs. Mycket skeptisk accepterade han erbjudandet, och det visade sig vara en lyckoträff. Harry bidrog generöst i PT med artiklar i lokalhistoria från Kalma, Yttersta, Lillpite och Rosvik. Han har även skrivit flera minnestexter över avlidna släktingar och vänner. Ett annat stort intresse var loppisar. Många lördagar var han tidigt i Badhusparken för att sälja stort och smått. När han inte längre orkade sälja, var han där för att fynda och prata bort en stund.
De sista åren av Harry och Ingas sextioåriga äktenskap tillbringades i Piteå centrum. Mamma Inga lämnade oss 2016 och tiden efter det präglades av saknad. Harry engagerade sig bland annat i Röda Korset. Troligtvis var hans bössa en av de mer välfyllda under de år han kunde gå på stan och samla in pengar. De sista tre åren bodde Harry på Källbogården, där han trivdes bra efter omständigheterna. Pappa Harry var en generös, snäll, social och omtänksam människa. Egenskaper som följde med honom in i det sista.