Evert Granberg
Evert Granberg, har lämnat oss i en ålder av 94 år, sörjes närmast av makan Signild och barnen Conny och Helén med familjer. Pappa fick vara frisk och levde ett aktivt liv, förutom de sista åren när han drabbades av ohälsa, han bodde kvar hemma och vårdades kärleksfullt av mamma, förutom de sista månaderna då han flyttade till Hortlaxgården. Mamma besökte honom dagligen så de fortsatte att vara tillsammans även då. De sista åren upplever vi barn så mycket kärlek och skratt dem emellan, vilket är ett fint minne att bära med sig.
Pappa Evert var äldst av 7 syskon och har idag två syskon kvar i livet, uppvuxen i Brödträsk. Började sin skolgång i Huvåsen och avslutade sin skolgång 1945 i Långträsk. Därefter började han med kolhuggning. Sommaren 1946 flyttade familjen till Gråträsk, då pappa Frans, köpte ett hemman. 1949 åkte pappa till Dalarna, för att arbeta vid Gysinge Herrgård, sedan jobbade han en tid på Avesta järnbruk, under den tiden började han att åka skidor för Rembo skidklubb. 1951 var det militärtjänstgöring och därefter var hans arbetsplats i skogen förutom några år när han var ombudsman i Västerbotten.
1953 träffades mamma och pappa, de gifte sig 19 dec 1954, (det skulle i år blivit 70 år som gifta). De första åren bodde de i Vallnäs, och december 1959 flyttade de in i deras nybyggda hus i Gråträsk. Pappa Evert jobbade på Domänverket fram till 1990, då han gick i pension. Men skogsarbetet fortsatte, men nu i egen regi.
Pappa Evert började tidigt med skidor och det var ett intresse som han fortsatte med, vid 55 års ålder deltog han i Vasaloppet för första gången, totalt blev det 5 lopp. Annars var det tävlingar i närområdet, maratonlopp och cykellopp. Var föreningsaktiv och i Gråträsk fanns det många föreningar där han antingen var ordförande eller kassör. 2005 sålde de huset i Gråträsk och flyttade till Bergsviken, i lägenhet. Men tillbringade all ledig tid i sitt sommarparadis i Åheden, där det kapades och staplades ved, röjdes, klipptes gräs, plockades bär och ibland kopplade av med lite fiske. Arbete har varit en viktig del i hans liv, man skulle ”göra rätt för sig”. Pappa var inte så pratsam men duktig att formulera sig i skrift och i handling visade han sin kärlek. Men nu hoppas vi att han vilar lugnt och stilla, det är han så värd.
Familjen