BOKTIPS
Gemensamt för alla tre böcker är att de handlar om samernas och nybyggares/soldaters livsvillkor i norr. Jag tyckte om hans sätt att skriva på, enkelt och okomplicerat, även för den läsovana. Personporträtten känns väldig autentiska. Man kan tänka sig att det fanns en och annan som säkert funnits i verkligheten.
"Kvacksalvarna"
Familjen/soldat Kruskopp fick till skänks ett skelett, bestående av många olika delar från olika "donatorer" av en gammal doktor Svanborg. Skelettet hamnade i "fuset" då husets folk inte ville ha det inomhus. Det leder i alla fall till att Kruskopp har en naturlig känsla för människokroppens bendelar och hjälper många med urledvickningar. Även under kriget hjälpte han många. Så populärt var det väl inte bland läkare som var utbildade. Men i glesbygden var det ju enklast att gå till Kruskopp. Ja, till slut blir det tingssak.
"Gudaberget"
Den bisarra historien om hur en familj, och även grannar, tvingas ner till Uppsala då kung Sigismund vill se hur samer ser ut och även renarna. Inte ville man väl flytta söderut, Det hade varken renarna eller samerna någon vana av. Motvilligt begav man sig ner och blev inhysta på mindre bekvämt sätt. Här finns också en möjlig historia om hur man kunde utnyttja både samerna och deras kvinnor. Åke Lundgren berättar på ett både sakligt och dråpligt sätt. Engagerad blir man. Ämnet är ju högaktuellt.
"Den långa lappflickan"
En berättelse om en sameflicka som är ovanligt lång. Noga räknat 2,10 meter lång. Hon blir känd för sin storlek och betraktas som intelligent och stark. Det når en "cirkusdirektör" som drar iväg med hela hennes familj till Stockholm. Hon är genuint intresserad av omvärlden och går med på att fortsätta till andra länder.
Ett öde som för med sig både kärlek, pengar och äventyr men historien slutar med ett återvändande till Sverige. Läs boken! Så bra och en riktig bladvändare.