Norrmännen har funnit paradiset Laisvall

Gruvan i Laisvall var Europas största blygruva. 1965 bodde 732 människor i gruvsamhället. 2001 lades gruvan ner och i dag har Laisvall bara cirka 90 bofasta. Men platsen har inte blivit något ödesamhälle - tack vare norrmännen som funnit sitt nya paradis.

Johnny Knutstad från Bodö och Inger Johanne Slettmyr från Fauske är grannar i den här gamla gruvarbetarbostaden. Huset är nymålat och har försetts med en stor altan. ”Vi har hittat paradiset”, säger Johnny.

Johnny Knutstad från Bodö och Inger Johanne Slettmyr från Fauske är grannar i den här gamla gruvarbetarbostaden. Huset är nymålat och har försetts med en stor altan. ”Vi har hittat paradiset”, säger Johnny.

Foto: Bertil Sundkvist, Nyheter i Norr

LAISVALL2013-04-08 06:00

Inför gruvnedläggningen försökte Boliden sälja ut sitt bostadsinnehav. Huspriserna var låga och några snöskoterintresserade norrmän insåg Laisvalls potential som fritidsort för att kunna bedriva sitt fritidsintresse.

- Sonen köpte en lägenhet i ett fyrfamiljshus för 15 år sedan. Det var på grund av skoterintresset. Därefter köpte vi och sonens svärföräldrar lägenheter, berättar Birgit Olsen från Rognan.

Hyllar naturen
Birgit och maken Tommy som blivit pensionärer tillbringar många dagar per år i Laisvall, både under vintern och under hösten. Birgit hyllar naturen och möjligheterna att komma ut i naturen. Laisvall bjuder på möjligheter trots att maken Tommy är blind sedan ett antal år tillbaka.

- Vi har helt slutat besöka vår hytta på Saltfjället. Här i Laisvall är det så bekvämt och bra, säger Birgit och visar runt i lägenheten. Här finns allt. Diskmaskin, dusch, el och tvättmaskin i källaren.

Birgit Olsen berättar att sedan de köpte hus i Laisvall har det skett förändringar. Från början var det mest Saltdalingar som köpte hus, men nu när något är till salu är det ofta Bodöbor som köper. Och priserna har gått upp. Det som en gång kostade 50 000 kronor kostar nu tio gånger så mycket.

För fem år sedan besökte Johnny Knutstad från Bodö en kompis som köpt hus i Laisvall. Det fick en direkt följdeffekt. Johnny beslöt att köpa hus också.

För Fauskebon Inger Johanne Slettmyr och hennes man gick det på samma sätt. De kom till Laisvall med sin husvagn och skulle hälsa på vänner. Det slutade i att de köpte hus och sålde husvagnen.

Från nyår och till första maj besöker Inger Johanne och maken sitt fritidshus varje helg, men de vistas i Laisvall även sommar och höst.

Johnny Knutstad är lyrisk:

- Vi har funnit vårt paradis. Allt är så fantastiskt och alla är så trevliga.

Han räknar upp allt från skoteråkning, sporthallen, matstället och skoterverkstaden till sommarfisket i sjön Laisan.

För Laisvalls samhälle betyder norrmännen mycket.

- Jag ser inga nackdelar, norrmännen håller samhället vid liv. Utan dem hade vi inte haft något, annat än en massa ödehus, säger John Sundström.

Han menar att det är tack vare de "nya" Laisvallborna som samhällets affär är kvar.

"Liv på samhället"
Och att det är så bekräftar innehavaren av Laisdalens livs, Augusto Marques da Silva och Inga-Lill Kähler som är anställd.

- Det är inte lätt att driva en affär men utan norrmän som kunder vore det omöjligt, säger Augusto.

Inga-Lill ser också hur användandet av fritidsboendet ökar i tid, och med det omsättningen.

- Dessutom blir det ju liv på samhället, plötsligt springer det barn på gatorna igen.

Kjell Sundström, en i brödratrion Sundström som bland annat säljer och reparerar snöskotrar, menar att norrmännen svarar för nära 50 procent av omsättningen.

- Utan norrmännen skulle det nog inte har varit så många klippta gräsmattor här i Laisvall, säger han.

500 kunder
Bröderna Sundström har förvärvat campingen och gatuköket som nu är öppna igen, åtminstone när det finns läge för att få kunder. Mona Piribauer sköter ruljansen. På restaurangmenyn finns bland annat skotermål för särskilt hungriga och hembakt bröd till kaffet.

Mona öppnade för drygt två veckor sedan och har redan hunnit med att servera över 500 kunder. Och under topparna får Sundströmsbröderna kasta de oljiga overallerna och pannlampan på skärmmössan för att ta på sig finskjortan och assistera.

- Utan norrmännen hade satsningen på att öppna restaurangen varit omöjlig, säger Mona.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om