Arkeologer rör sig med en tidsuppfattning om kanske tiotusen till hundra år. Med geologen Lena Kjällgren blir tidsrymden miljontals år. Vid foten av Laisdalens mest märkliga fjäll Krappesvaare, tusen meter över havet, pekar hon ut mot landskapet.
- Fjället är i ständig rörelse. Där vi står nu och tittar ned på sjöområdet i Arjeplog vars berggrund bildades för 1,8 miljarder år sedan. Större delen av dagens Sverige har också samma ålder, men Finlands är däremot äldre. Här på Krappesvaare är berget yngre, 400 miljoner år gammalt.
Det är ett resultat av en gigantisk krock.
- Vår kontinent krockade med den nordamerikanska. Stora bergsskivor staplades och sköts åt öster och det är då vår bergskedja, som vi kallar den kaledoniska, blev till. För 65 miljoner år sen sprack bergskedjan upp och Atlanten bildades, denna rörelse pågår faktiskt än i dag. Varje år förskjuts vår kontinent med några centimeter från den nordamerikanska.
Inlandsisens spår
Kunskapen om inlandsisens framfart och jordklotets utveckling är en relativt ny kunskap.
- För 150 år sedan kallade man till exempel landhöjningen efter inlandsisen för vattuminskning. Vi vet också mycket mer i dag om vilka spår inlandsisen skapat i landskapet.
På Krappesvaare finns många små rundade toppar som inlandsisen har slipat till. Men de förändras också, ibland synligt år från år.
- Det är frostsprängning, vilket är vanligt i kalla regioner och högfjällsområden. Det är vatten som trängt in i sprickor och som utvidgas vid övergång till is.
Ett annat fenomen är trädgränsens förflyttning. I en nära framtid kommer inte fjällen att vara så kala längre. Prognoser säger att de kommer att vara täckta av skog om hundra, kanske tvåhundra år.
Anna-Cajsa Carlsson, Umeå var nöjd över dagen.
- Det här var verkligen jätteintressant! Hit till Krapepsvaare ska jag tillbaka och vandra. Nu vet jag mycket mera.