När jag var liten och Storgatan var målad med grön färg fanns en liten lotterikiosk där en välfriserad tant satt och sålde lotter och snurrade på tombolan. Det var min mormor Gulli. Hon var även ett stående inslag i något lotteristånd på Piteå-mässan varje sommar. Det var lycka att som tioåring få stå och hjälpa henne att sälja lotter där.
På den tiden gillade mormor att spela bingo på busstationen och hon cyklade oftast dit med sin röda minicykel men ibland fick hon skjuts av morfar Harald på moped. Mormor lagade god mat och det var allt från blodpalt till köttsoppa. Hon sa ofta att man skulle äta ordentligt med smör för att smörja tarmarna och varje morgon steg hon upp vid sjutiden för att steka mat åt morfar.
Jag tänker ofta på min mormor när jag tvättar kläder. Hon tyckte om att vistas i tvättstugan i hyreshuset och hon sa ofta att det var så enkelt att tvätta när man hade tvättmaskin. Hon hade ju gått den hårda skolan och tvättat kläder i isvak så hon höll tvättmaskinen nästintill helig och allt skulle förstås manglas.
Efter 40 år som hyresgäst på Prästgårdsgatan flyttade hon för fem år sedan till Mogården. Mormor var under de sista åren inte sig lik eftersom hon drabbades av demenssjukdom. Hon lämnade oss denna sommar knappt en månad innan hon skulle fylla 90 år. Nu har hon återförenats med morfar efter 13 år som änka och tänk vad glad han ska vara nu när han får stekt mat klockan sju varje morgon igen. Vila i frid.