Vår lilla mamma avled den 29 december på Alviks äldreboende.
Hon var dotter till Elsa Lind och Oskar Askling. Hon var sin morfar Robert Thurfjells stora glädjeämne där hon växte upp hos honom och sin mor i Vallen. Hon bodde med honom i hans kammare.
Hon fick tidigt börja göra rätt för sig och fick som liten hjälpa Oskar Sundvall mjölka korna då hon gick sina första år i skolan som var inhyrd i hans bagarstuga. Sedan följde skolgång i Mörön. I Luleå gick hon på Flickskolan och Västra skolan, och fick då bo hos sin älskade moster Ebba Dahlen med maken Henrik.
De blev nog hennes förebilder här i livet, fina och goda människor.
Efter skolgången gick hon på Sunderby folkhögskola och Kalix folkhögskola och efter utbildning till barnträdgårdslärarinna fick hon anställning på Charlottendal.
Efter att ha arbetat på jordbrukardaghemmet i Ersnäs, sökte hon tjänsten som skolhemsföreståndare i Kåbdalis. Hon arbetade där tills det lades ned i början av 1960-talet.
Fortfarande händer det att man stöter på de som bodde där som barn, någon sade att jag längtade inte alls hem för din mor hade så bra hand om barn.
I Kåbdalis vid majbrasan 1955 träffade hon sin make Harald Skoglund, han var från Gävle och var kronojägare. Bröllopet stod 1956, äldste sonen Erik föddes 1958 och 1963 föddes Olov.
Vid några tillfällen vikarierade hon som lärare i Vidsel. Hon blev dagisfröken på lekskolan i Kåbdalis, och senare samma tjänst i Jokkmokk dit hon pendlade varje dag samtigt som hon skötte hus och hem.
Hon var även aktiv i det kommunala i Jokkmokk.
1970 köpte makarna Gerds föräldrahem. Mycket arbete lades ned för att rusta detta.
Då Gerd gick i pension 1995 övertalade hon maken att de skulle sätta upp ett nytt boningshus i Vallen och flyttade dit. Hon skaffade höns och ankor och även en get eftersom hon var en stor djurvän. Tax hade funnits i familjen i olika omgångar sedan 1968. Efterhand knöts kontakter med de boende i bygden och hon var drivande i att starta byaföreningen där hon blev den första ordföranden, mycket tid och intresse lades ned, ett arbete som hon hade stor glädje av .
Maken Harald skötte hon om med stor kärlek. Han avled 2012.
Hon blev de sista åren sjuklig och fick hemtjänst. Det fanns tillfällen då hemtjänstpersonalen var där. Man kunde se på Gerd att hon önskade att de skulle åka, för hon skulle ut och arbeta. Hon fann stor glädje i att visa dem de gamla husen och det orörda hemmet från hennes tid som barn. De fick alltid med sig ett ”var rädd om dig” då de for.
Mamma hade ett stort hjärta. Hon kunde offra sig själv för att få hjälpa till. Hon frågade alltid ”kan jag hjälpa dig”?
Det gick inte att komma hem utan att se att hon stod och arbetade, krattade eller var i trädgårdslandet, målade och på alla sätt var hon sysselsatt.
Mamma var inte endast mamma utan en fin kamrat och vi var många gånger på Stadsvandringar i Luleå och även på de tillställningar som Gammelstads manskör ordnat.
Vi saknar dig så mamma. Med all den kärlek du har gett oss så lämnar du ett stort tomrum.