Vår vän och lottakamrat Eina Öberg har lämnat oss. Hon avled den fjärde juni i kretsen av sina nära och kära efter en tids sjukdom. De sista tre veckorna låg hon på Källbacken i väntan på särskilt boende. Cancern tog till slut hennes liv. Hon orkade inte kämpa längre.
Eina var en genuin Älvsbybo. Hon hette Sjöberg som flicka, dotter till Ernst och Dea. I släktgården bor idag hennes yngre bror Karl-Erik.
Vi är alla barn av vår tid. Eina föddes 1934 så hon var 5 år när andra världskriget bröt ut och 11 år när freden kom. Hon berättade gärna om när de finska flyktingarna kom med korna och blev inhysta hos traktens bönder. Givetvis tog även familjen Sjöberg emot ett krigsbarn, en pojke. När det varit fred några år sökte de upp pojken. Vilken glädje det var att återses.
Eina tog realexamen i Älvsbyn och sökte in på småskollärarseminariet i Haparanda. Hon kom in men vantrivdes så mycket att hon bestämde sig för att sluta där. Hon fick anställning på Lastbilscentralen i Älvsbyn som kontorist och där träffade hon sin blivande make, Evert. 1955 gifte de sig och sen kom barnen Christina och Jan. När barnen växt upp gick hon en handelsutbildning. Under många år skötte hon bokföringen åt sin make. Samtidigt jobbade Eina inom hemtjänsten i Älvsbyn. Hon utbildade sig till undersköterska. Där var hon verksam fram till pensionen. Hennes käre make Evert gick bort när hon var 64 år.
Eina var en föreningsmänniska och att hon blev lotta var helt naturligt eftersom hennes farbror var kapten. Hon utbildade sig till A-lotta och skulle i händelse av krig kunna krigsplaceras var som helst i Sverige beroende på utbildning. När hon gifte sig med Evert och flyttade till Tväråselet blev hon med i TAIF och Husmodersföreningen i byn. Politiskt engagerade hon sig i centern. Hon satt i kyrkofullmäktige i 20 år. Hon var kyrkvärd i Älvsbyns kommuns kyrkor i många år. Som lotta var hon under lång tid kårchef (fram till 2015). Hon har hjälpt till med paltkokning, kaffekokning och att göra smörgåsar i många sammanhang som lotta, i husmodersföreningen, för TAIF, som kyrkvärd, inom centern.
När Eina tog över kårchefsposten var det självklart att fortsätta med nationaldagsmärken och vykort. 1989 fick tre av kåren, en av dem var Eina, fara ner till Stockholm på Nationaldagen och ta emot en fana av kungen. Av försvaret fick vi paraduniformer som vi bar. Fanan används i kyrkan varje nationaldag och vid högtidliga tillfällen. Resan till Stockholm blev ett minne för livet för oss. En annan aktivitet som Eina höll styvt på var att fira Svenska lottans dag ofta tillsammans med Vidsels lottakår. Under Einas tid som kårchef hade vi besök av rikskårchefer vid två olika tillfällen. Det var väldigt unikt att de gjorde föreningsbesök. De var nyfikna på Älvsbylottornas verksamhet.
Så har vi badbrudarna. I flera år badade jag och Eina varje vecka i badhuset i Älvsbyn. Så småningom blev vi ett gäng som träffades. Vi fick tider via Älvsby SS. I samband med träffarna hade vi studiecirklar genom NBV i vattenvett. Vi gjorde utställningar på biblioteket om vattenkunskap. 2009 ordnade vi en vattensäkerhetsdag i Lomtjärn. Älvsbylottornas badarbrudar var Einas skötebarn. Under alla dessa år var hon inte borta en enda gång.
Eina var lättsam att umgås med och omtänksam. En fantastisk parhäst i föreningslivet har nu lämnat oss. Vi minns med glädje åren med Eina.