Nyss fyllda 89 har Bo, eller Bosse som han helst kallades, somnat in.
En engagerad livsnjutare har lämnat oss med många härliga minnen, även om det är sorgen som känns mest just nu.
Bosses liv började slitsamt som den yngsta i en barnaskara på fem med en ensamstående pappa. Bosses devis blev tidigt ”Var man är sin egen lyckas smed”. Han drömde om att se världen som sjöman men en livslång kärlek kom i hans väg. Genom hårt arbete parallellt med strävsamma studier i elektronik via Hermods fick han anställning hos Pite Elektriska byrå. Så småningom startade han Beliva med försäljning av radio & tv, vitvaror samt elinstallationer som han drev fram till sin pensionering.
Bosse var möjligheternas man. Han var en av idésprutorna som bland annat 1961 förverkligade så Piteå fick Sveriges första gågata. Med små medel kunde han även få den enklaste krocketturnering att kännas som ett helt mästerskap.
Som en del i en inköpsgrupp för radio- & tv-artiklar fick han till slut se världen genom de många inköpsresorna. Efter pensioneringen har han fortsatt resa till varmare länder för att bland annat spela golf och då tillsammans med hustrun Märta.
Sommarstugor hann han med några, på Långörarna och Furuholmen för att till sist landa på Klubben. På fritiden har han minutiöst pysslat om sin älskade stuga på Klubben, allt ifrån att bättra på färgen till att jaga bort maskrosor. Det finns nog ingen på Klubben som lagt ner så mycket pengar som han på gödsel till gräsmattan och frön till fåglarna men så hade han grönast gräsmatta och flest fåglar också.
Hans ständiga kunskapstörst innebar att han ofta hade flera böcker igång samtidigt. Han var allätare och läste allt från enkla deckare till faktalitteratur. Samma gällde musiken där han njöt av att lyssna på det mesta. Som pensionär var han en flitig besökare på Musikhögskolans elevkonserter.
Som make och familjefar drevs han av omtanke, rättvisa och påhittighet. Även andra fick del av hans omtanke, till exempel som när han lät en fattig rysk sjöman byta till sig en radio mot två medaljer som han sedan med glimten i ögat burit varje jul.
Under de senaste åren har demensen gjort att han dragit sig undan det tidigare rika sociala livet. Efter en kort tids sjukdom befriades han från den sista tidens plågor, när han stilla somnade in tidigt på morgonen den 29 augusti.