Distriktsläkare Bo Henricson i Arjeplog har avlidit.
Så länge som fördelarna var större än nackdelarna skulle han bo i Arjeplog. Det var den danske läkaren Bo Henricson tämligen överens med sig själv och familjen om för 37 år sedan. I fredags avled han, 68 år ung.
Bo "Bosse" Henricson växte upp i Vejle i Danmark och skulle bli kemiingenjör. Men när en kompis en kväll berättade om sina planer att studera medicin och att terminsstarten var dagen därpå hakade Bosse på. Studiefliten kunde ha varit större och det tog sin tid att bli läkare. Sedan kom han att göra sin praktik i Oskarshamn och sedan i Boden. Då var han redan gift med sin Hanne som han träffade som 16-åring och då hade han redan dottern Christina.
Bo och Hanne tog varandra i handen, blundade och satte fingret på kartan för att hitta en ort att bo på. Det blev Arjeplog. Sedan gick allt av farten och enligt dottern Christina hade pappa Bo alltid bråttom. Inte minst när det bar iväg på de årliga bilsemestrarna till Danmark. En gång blev yngsta dottern Berit lämnad på en bensinstation i samband med glassköp.
Lappmarksdoktorn Einar Wallquist var en stor inspirationskälla och mentor för Bo Henricson. Samtalen var både många och långa dem emellan. Likheterna var många, lika många som olikheterna. Vad de bägge hade gemensamt var intresset för kommuninnevånarna och utvecklingen i samhället.
Bo Henricson tyckte att hans viktigaste roll var att vara specialist på människorna i Arjeplog istället för att vara specialist inom allmänmedicin. Och det var som sådan han gjorde sig känd i Arjeplog. Han tog sig an problemen, vare sig det handlade om fysiska eller psykiska, alkoholrelaterade eller äktenskapsbekymmer. En och annan gång agerade han också veterinär.
Bo Henricsons engagemang var gränslöst. Han var med och bildade fotoklubben Klick, han jobbade aktivt för att förebygga självmord och han var en stor föregångare i det förebyggande hälsoarbetet. Hans föreläsningar i olika ämnen var alltid lika intressanta och han myntade ett uttryck som säger allt; "Dö ung så sent som möjligt". Han kämpade också för att Arjeplog skulle få behålla läkarjour och han hade inget till övers för stafettläkarsystemet.
Engagemanget i hälsofrågor sträckte sig långt utanför Arjeplogs, Norrbottens, Sveriges och till och med Europas gränser. I sitt arbete med "Trygg och säker kommun" har han haft hela världen som arbetsfält för Världshälsoorganisationens (WHO) räkning.
Bo Henricson kände alla i Arjeplog och alla Arjeplogsbor kände honom. Han var "Doktor Bosse" med alla och pratade danska på arjeplogsmål. Men han var inte mest känd i Arjeplog. Men kanske den mest kände Arjeplogsbon, nationellt och internationellt sett. Och på alla sina resor var han en ambassadör för Arjeplogs i dess finaste bemärkelse.
Trots 68 år fyllda fortsatte han sitt arbete, tre dagar i månaden. Han gick i sin mentors fotspår nämligen genom att se visst mått av arbete som något hälsosamt.
2005 blev han änkeman. I somras i samband med Arjeplogs församlings arrangemang "Byasnack" i Storbodsund berättade han om hur det var att förlora en kärlek, sitt sorgearbete och sedan finna en ny kärlek. "Jag hade inte letat men nu var jag kär som en 16-åring" berättade han.
2008 gifte sig Bo och Margaretha. De hann få några innehållsrika år med resor och fritidsaktiviteter som trädgårdsarbete, båt- och skoterliv. Till mångas stora förvåning syntes också Bosse ute på myrar med hjortronhinken i hand.
Bosse Henricson fick dö ung så sent som möjligt. Han fick vara en pojkaktige spjuver livet ut.
Han sörjes närmast av hustrun Margaretha samt sina barn Christina, Maria, Jacob och Berit med barnbarnen Iben, Eric, Calle, Axel, Lone, Sixten och Egon.