Barbro Berglund, Piteå, har avlidit i en ålder av 88 år. Barbro var född och uppvuxen i Moån, Kalix. Hon var dotter till småbrukarparet Hilda och John Bergström och var näst äldst i en syskonskara om fem systrar och en bror. Barbro kom till Piteå första gången som 16-åring för att börja på Grans hushållsskola i Öjebyn. Det var en vanlig utbildningsväg för flickor på den tiden som förväntades bli dugliga husmödrar i svenska folkhem.
Barbro ville annat och fick möjlighet att börja sjuksköterskeutbildning vid Garnisionssjukhuset i Boden. Efter en kort sejour vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm fick hon så tjänst vid Sjukhemmet i Öjebyn. Längtan hem till Norrbotten var stark. Hon brukade berätta att de som fritidsnöje gick till Centralstationen för att titta när ”Lapplandspilen”, inkommande tåget från Norr, anlände. Som elev på Furunäsets sjukhus träffade hon 1951 Skötaren Karl-Olof Berglund som blev hennes livskamrat. De gifte sig 1953 och har varit oskiljaktiga sen dess – i 63 år! De har fostrat tre barn och har i dag tio barnbarn och tio barnbarnsbarn. Karl-Olof avled i sept 2016. Saknaden efter Karl-Olof var stor och längtan till honom uttryckte hon starkt även på sin dödsbädd.
Huvuddelen av sitt yrkesliv var hon verksam vid Furunäsets mentalsjukhus. Hon var sjukvårdsföreståndare vid Furunäset under en lång period och var med fram till nedläggningen av mentalsjukhuset på 1980-talet. Med ett varmt hjärta och social förmåga var hon omtyckt av såväl patienter som personal. Men hon drev även personal- och administrativa frågor inom sjukhuset med mycket fast hand. Efter sin pensionering fick hon många fina år tillsammans med Karl-Olof på Renön. I skärgård, bärskogen, hantverk, målning med mera var hon mycket aktiv. Som mormor, farmor och mamma var hon ”bullbakaren nr 1”. För oss barn var det dubbelfrukost på helgerna med bulla och mjölk i mammas och pappas säng till ”Grodan boll och frukostklubben” på radion med Sigge furst. För oss fortsatte det till vuxen ålder. Radioprogrammen har med åren växlat liksom sänggästerna. De har bytts ut kontinuerligt och ersatts av barnbarn och barnbarnsbarn men frukostrutinen har bestått.
Barbro drabbades av ett lårbensbrott under sommaren men kom tillbaka förvånansvärt bra. Under hösten var hon lite grann av sitt forna jag. Produktionen av stickade strumpor var i full gång och hon var vid gott mod. En kraftig stroke som snabbt försämrade hennes hälsotillstånd gjorde att hon avled efter några dagar på Piteå älvdals sjukhus. Fullt medveten om det som inträffat var hon lugn och kände tillförsikt. Hon somnade in stilla den 28 september.