Anders föddes en solig sommardag 1948 i Nystrand. Familjen flyttade till Lugnets jordbruk i Storfors 1950. Där levde han till sin död.
Anders var en lat men hjälpsam skolpojke. Han körde hellre traktor än läste läxor, men hjälpte städerskan att hämta ved för att hålla skollokalen varm.
I sin ungdom spelade han fotboll och ishockey i Storfors AIK. "Lill-Acka" var en snabb, smidig och tekniskt spelare som gillade lagsamarbete.
På gymnasiet gick han byggnadsteknisk-linje och blev byggnadsarbetare. Ett yrke som snabbt övergick till traktorförare. Ett projekt av många som han var delaktig i som traktorförare under början av 1970-talet var utbyggnaden av dåvarande Assifabriken.
Tillsammans med sina föräldrar och med tiden sin fru utvecklade han arbetet med jord- och skogsbruket. 1977 övertog han gården. Som bonde var Anders ordningsam, arbetsam och engagerad. 1999 slutade han med mjölkkorna och fortsatte att driva en verksamhet med ungdjur fram till 2004, då bristande lönsamhet satte stopp för fortsatt verksamhet.
1975 träffade han sin livskamrat Anna-Lena och de gifte sig 1979. Fyra barn kom till i raskt takt; Karin, John, Jenny, Dan och så småningom också barnbarn. Familjen var viktig för Anders. Som man och pappa var han snäll, rolig och omtänksam. Anders var lekfull, retsam och humoristisk. Trots ett hårt och tidskrävande arbete fanns det alltid tid för en stunds lek tillsammans med sina och andras barn.
Idrotten var ett stort intresse; både att utöva, se på tv och som supporter för att heja fram sina barn. Trots att det var mitt i mjölkningen så kom han in för att knyta skridskor. Han ordnade och fixade en ishockey- och fotbollsplan på gården och varje mål belönades med ett osynligt kryss i taket.
På fritiden var det att vara i naturen som gällde. Om det var för att fiska, plocka bär eller röja skog spelade inte så stor roll, utan det var att vara ute som var avkopplande för Anders.
Anders var en social människa, som med sin goda iakttagelseförmåga och empati såg alla människor. Med en nyfikenhet sökte han lätt upp nya kontakter, upplevelser och äventyr.
De sista åren av sitt liv bröts Anders successivt ned av sjukdom. Genom små glimtar så sken hans personlighet fram, med humor och skämt in i det sista.
En god och varm människa har gått ur tiden och lämnar kvar en stor saknad.
Sov gott Anders!