Det var säkerligen med stort intresse som kyrkoherden en decemberdag sprättade kuvertet som kom från Utrikesdepartementet i Stockholm. Där han kunde konstatera att en del av Renlunds efterlämnade tillgångar skulle komma Hortlax till godo.
Det handlade i reda pengar om cirka 9 000 kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar runt 225 000 kronor och som skulle användas till de som hamnat i fattiga omständigheter.
Medlen finns ännu i dag kvar hos Hortlax församling, i Fritiof Renlunds donationsfond. Beloppet uppgår för närvarande till cirka 15 000 kronor. Avkastningen används till att hjälpa behövande. Då som nu är det kyrkoherden som beslutar om utdelning av räntemedlen.
Det var inte speciellt länge sedan synen på fattigdom var absolut. Det socialt accepterade stödet till den fattige bestod då av enkel mat och tak över huvudet. I samband med pensionsreformen 1938, som förbättrade pensionärernas levnadsvillkor, blev det även en annan syn på fattigvården, föregångare till vår tids socialtjänst.
Lundgren fick räntepengar
Det var i augusti 1921 som Fritiof Renlund, eller Fritz Reinlund, som han kallades i Amerika, skrev sitt testamente, som sedan bevittnades och intygades av pastorsämbetet i Svenska Evangeliska Lutherska Betlehemsförsamlingen i Detroit.
Som undertecknare av testamentet återfinns, förutom Renlund, pastor Albert Okerstrom i Augustanasynoden samt Peter A. Lilley
Pastor Albert Okerstrom, med svenska föräldrar, var född i St. Paul, Minnesota 1871 och gick ur tiden 1933.
- Kapitalet får aldrig rubbas, utan skall endast räntan på kapitalet användas. Jag utnämner härmed kyrkoherden i Hortlax församling att handha denna sak samt utbetala penningarna. Räntan som utbetalas skall fördelas lika emellan så många av de mest behövande som kyrkoherde finner för gott. Vidare skall kyrkoherden inom församlingen utse en man i varje by inom församlingen som skall ange namnen på de som är i största behov av hjälp inom sitt särskilda område, skriver Fritiof Renlund
Som sin sista vilja har Renlund vidare antecknat i sitt testamente:
- Räntan för de två första åren skall tillfalla herr Johan Lundgren i Hemmingsmarks by. Den revers jag innehar från herr August Marklund för cirka 520 kronor önskar jag nedsatt till 300 kronor samt reversen från herr Anton Viklund nedsatt till 400 kronor, avslutar Renlund.
Tidigt föräldralös
Gustaf Fritiof Renlund lämnade Sverige den 26 januari 1906 och uppgav då som destinationsort
St Paul Minnesota.
Han var 19 år gammal då han ensam emigrerade till landet i väster.
Renlund föddes och växte upp i Hemmingsmark och hade en ett år äldre broder Nils Ludvig.
Föräldrarna gifte sig sent. Fadern, bonden Jonas Gustav, var 43 år när han 1884 gifte sig med 39-åriga pigan Fredrika Charlotta Åström. Ganska precis nio månader efter bröllopet föddes första barnet, som avled 1,5 år gammal. Makarna fick två söner.
Modern avled när Fritiof Renlund var knappt nio år gammal. Fadern gick ur tiden när Fritiof Renlund var var 18 år.
Fritiof Renlund uppges en tid ha bott i Idaho Springs, Clear Creek, Colorado.
Av tillgängliga uppgifter tycks han vid ett senare tillfälle ha varit på besök i Sverige. Han finns som Fritz Reinlund bland passagerarna som den 9 juni 1920 med Drottningholm lämnade Göteborg. Då med uppgiven hemadress 285 Hart Ave, Detroit, Michigan.
Kyrkoherde Axel Wännman, som inledningsvis svarade för utdelningen ur fonden, utförde sin väsentliga prästgärning i Hortlax och sedan i Burträsk.
I Hortlax tillträdde han som den förste kyrkoherden 1918. Han flyttade till Burträsk och tillträdde där kyrkoherdetjänsten 1929. Wännman avled 1938. Hans hustru var för övrigt född i USA.
Stor givare
Till de stora givarnas skara i Pitebygden hörde också disponent Emil Hedkvist i Öjebyn, son till legendariske patronen Carl Anton Hedkvist.
I en tidningsnotis samma år, när det berättas om Fritiof Renlunds donation, noteras att disponent Hedkvist när församlingshemmet i Öjebyn började byggas skänkte 1.500 kronor kontant. När det sedan blev aktuellt att anskaffa en orgel ordnade Hedkvist fram omkring 600 kronor.
För anskaffande av en tomt för församlingshemmet bidrog Hedkvist återigen med pengar, 500 kronor.
Hedkvist avled 1923. I sitt testamente hade han då tiodubblat summan, till 5 000 kronor. I allt skänkte Emil Hedkvist över 7 000 kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar runt 180 000 kronor.
I november 1924 berättades också om Storsundsbornas offervillighet. De personer som var bosatta inom stationssamhället hade nämligen bidragit med en orgel till skolan.