I dagarna riktas blickarna med speciellt intresse mot byn, som inte ligger långt från den av ryssarna nu ockuperade Krimhalvön.
De oroligheter som pågår i östra Ukraina och på Krimhalvön märks dock inte av Gammalsvenskby, eller Zmejevka som byn heter på ukrainska. Trots närheten till Krimområdet. Där är lika lugnt som vanligt. Dock har man ställt upp värn med vaktposter vid alla vägkorsningar och infarter till tätbebyggda samhällen i området.
Hälsningar
Det råder även restriktioner vid penninguttag. Det har inte gått att få ut pengar från banken alla dagar och uttagen är begränsade.
Från såväl sjukvårdsinrättningen som från skolan kommer tackhälsningar för vad Piteborna åstadkommit för byborna. En rejäl förbättring av standarden för såväl sjukvården som skolan har Piteåborna åstadkommit genom olika bidrag.
Inom kort kommer även skolans matsal att rustas upp, genom insatser från Piteå västra rotaryklubb.
Ljusbilder
Bland de första gångerna Piteå-Tidningens läsare fick ta del av Gammalsvenskbyborna och dess öden var 1928 då skriftställare J. Blees medverkade vid ett möte i Betelkapellet i Piteå. Där han berättade om utvandringen och nöden bland de svenska kolonisterna åren 1921 och 1923 och även skildrade livet i byn åren därefter. Föreläsningen belystes med ljusbilder.
1929 fick närmare 900 Gammalsvenskbybor chansen att, med bland annat ärkebiskop Nathan Söderbloms hjälp, komma till Sverige. Besvikelsen blev dock stor över det ”ogästvänliga” mottagandet varför över 200 personer i början av 1930-talet återvände till Ukraina.
Från Ukraina rapporteras att man nu haft några varma och sköna vårdagar med temperaturer på över 20 grader och att potatisen sedan en tid gror ute på fälten.