Representanter för flera av dessa kulturreservat kom på fredagen till Gallejaur för den två dagar långa nätverksträffen.
– I fjol hölls träffen i Linnés Råshult i södra Småland, säger Crister Lövgren, Gallijar-Järvlia kulturbygdsförening.
Temat för årets träff är biologiskt kulturarv och på programmet finns bland annat trädgårdar och trädgårdsrestaurering, skogsbete, besök på en slåttermyr.
Silängar
Från Gallejaur är det inte heller långt till kulturreservatet Rörträsk silängar i Norsjö kommun och givetvis stod ett besök på silängarna också med i programmet.
Fast det allra viktigaste för medlemmarna i nätverket är kanske inte att besöka de olika kulturreservaten utan att träffas.
– De som arbetar på länsstyrelserna med frågor som rör kulturreservaten har sina träffar och nätverk. Men de som förvaltar, äger och svarar för skötseln av kulturreservaten har inte tidigare haft en gemensam plattform att träffas på, säger Linda Lindblad, Hantverkslaboratoriet.
Hantverkslaboratoriet är ett centrum för kulturmiljöns hantverk och har Göteborgs universitet som huvudman. 2010 tog Hantverkslaboratoriet tillsammans med Riksantikvarieämbetet initiativ till bildandet av det som nu är Nätverket svenska kulturreservat.
– 1999 kom möjligheten i miljöbalken att bilda kulturreservat. Men man tänkte kanske då på att det fanns folk som behöver stöd och möjligheter till utbyte och inspiration, säger Fabian Mebus, Riksantikvarieämbetet.
Kulturreservaten ser alla olika ut. Några har privat ägande, andra ägs av stiftelser eller på annat sätt. På vissa bedrivs jordbruk medan andra skyddar helt andra sorters kulturmiljöer, till exempel är ett av kulturreservaten ett gammalt krigsflygfält i Värmland som kamouflerats så att det sett från luften ser ut om ett odlingslandskap.
– Men ofta hamnar de alla i samma situationer, till exempel i förhållandet till respektive länsstyrelse, säger Fabian Mebus.