Glesbygdsdivan och operasångerskan Carina Henriksson och Roger Norén stod för ett mycket uppskattat musikaliskt smörgåsbord med sång på svenska, meänkieli och samiska.
Ordförande Birgitta Johansson Huuva, hälsade publiken, ett 50-tal personer, välkomna. Lars Sandberg, biträdande rektor på Framnäs, samverkade i arrangemanget.
Landshövding (maaherra på meänkieli) Lotta Finstorp talade under rubriken ”Perspektiv från norra Sverige kring nuläget i Norrbotten”. Hon betonade att den gröna omställningen inte bara innebär den industriella utvecklingen utan framför allt leder den till en total samhällsomvandling. Här måste bostäder byggas, infrastruktur uppdateras, skolor och sjukvård matchas och kultur lyftas fram. Kultur bygger samhällen, inte ”fly in, fly out”. Hela tiden talade hon om ”vi”, det vill säga vi i Norrbotten. Så talar en landshövding som känner sig hemma här.
K-G Bergström, välbekant namn i journalistiska kretsar, reflekterade över läget för Nordensamarbetet idag under rubriken "Norden-starkare än någonsin?”. 1943 fanns inte mycket av nordiskt samarbete. Invånarna i de nordiska länderna levde under helt olika villkor. Norge och Danmark var ockuperade av Nazi-Tyskland. Finland befann sig i krig med Sovjet och i allians med Hitler mot Stalin. Opinionen i Norrbotten var synnerligen splittrad under kriget. Kommunisterna var starka på sina håll och med uppenbara sympatier för Stalin. Det fanns många Tysklandsvänner i Norrbotten särskilt i övre Tornedalen. Det anses bero på att folket inte behärskade svenska i tillräcklig omfattning. Meänkieli var ju det förhärskande språket. I dialog med K-G Bergström redogjorde Linda Modig, tidigare ledamot i Nordiska Rådet, för arbetet i Rådet.
Under rubriken ”Minoriteten och försoning” talade Bengt Niska, tidigare bland annat kommunalråd i Pajala och nu ledamot i Sannings-och försoningskommissionen om försvenskningspolitiken under 1800-1900-talet. Denna är en uppgörelse med historiska kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. Intervjuer med 161 personer födda mellan 1920-talet och 1990-talet har gjorts. I berättelserna framkom bland annat att barnen förbjöds tala finska/meänkieli under skoldagen, bestraffningar, livet på arbetsstugorna, hur ortsnamn på finska byttes till svenska namn och hur finska betraktades som ett ”andra klassens språk”. Man förstår att detta har satt djupa spår hos tornedalingen.
Bengt berättade också att så sent som 1957 gjordes undersökning och skallmätning på barn. Resultaten skickades till Rasbiologiska institutet. I Akamella, Muonionalusta församling, planeras 23 kranier, som grävts upp från platsen för rasbiologisk forskning på 1800-talet, att begravas sommaren 2024. Kommissionens slutbetänkande kommer att överlämnas till statsrådet Parisa Liljestrand 15 november 2023. Bengt Niska avslutade med orden ”Kiitoksia ko tet olitta myötä”. (Tack för att ni var med).
Avslutningsvis talade Birgitta Englin, vice ordförande i förbundsstyrelsen, kring rubriken” Föreningen Norden en rörelse i historien, samtiden och framtiden”. Nordiskt samarbete uppmärksammas alltmer inom förbundet. Nordperspektiv och Nordjobb är några prioriterade områden.
Lördagskvällen avslutades med en fin trerättersmiddag som Arnes Restaurang på folkhögskolan ordnat. Korta gratulationstal och debattinlägg från olika lokalavdelningar i Norrbotten och Västerbotten blandades med glada samtal vid middagsborden. Musikeleverna från pop/rockutbildningen underhöll och Glesbygdsdivan Carina Henriksson och Roger Norén – ja, dom levererade hela dagen, från morgonen till kvällen!