Lundbohm gjorde Kiruna till mötesplats för sin tids främsta konstnärer, författare, arkitekter, vetenskapsmän och kulturpersonligheter.
Curt Persson har skrivit en omfattande och omtalad bok om Hjalmar Lundbohm, som är en berättelse om en företagsledare och samhällsbyggare som i sitt arbete vägleddes på ett unikt sätt av sin humanistiska livssyn.
Hjalmar Lundbohm hade dock ett önskemål om att alla hans privata dagböcker, anteckningar och manuskript skulle brännas. Så vid arbetet med boken blev det istället att prata med närstående personer
Curt Persson med förflutet som länsmuseichef innan han blev historieforskare berättade att Hjalmar Lundbohm var LKAB:s förste disponent och en av landets främsta geologer.
Genom sitt stora nätverk etablerade han i ett tidigt skede konst och kultur såväl i LKAB:s gruvverksamhet som i det nya gruvsamhället Kiruna, 200 kilometer ovan polcirkeln.
Folkbildning och vetenskapliga projekt blev följaktligen viktiga byggstenar i skapandet av ett ”mönstersamhälle”.
Kiruna blev mötesplats för sin samtids främsta konstnärer, författare, arkitekter, vetenskapsmän och kulturpersonligheter, vilka alla på ett eller annat sätt satte sin prägel på samhällsbygget.
Som ledare verkade Lundbohm i en brytningstid där ett gammalt patriarkalt ledarskap successivt ersattes av ett nytt professionellt, där fackkunskap inom industrin kom att värderas mer än ett personligt socialt engagemang, likt det Lundbohm företrädde, vilket ledde till oundvikliga konfrontationer med både bolagsledning och fackföreningar.
Boken ”Hjalmar Lundbohm – ledare, samhällsbyggare och kulturmecenat” är en berättelse om en enskild person. Det är även en beskrivning av ett samhällsbygge i sekelskiftets Sverige präglat av nytänkande, teknikutveckling, klasskamp och parlamentarisk förändring.