Genom åren blev det ett och annat samtal med Curt Boström. Där han i samtalen gav många tillfällen till skratt. En person som var positiv, som visade ett stor portion socialt engagemang.
Varm, gladlynt och generös och med ett inspirerade engagemang, inte minst i kampen för att skapa ett varmt och gott samhälle präglat av gemenskap.
Vid något tillfälle gav Curt Boström en uppmaning till dagens politiker. Ord som äger giltighet i många sammanhang: ”Prata med människorna i stället för till dem”.
Hans erfarenhet, människokännedom, värme och humor kommer att saknas.
Han föddes på nyårsafton i Öjebyn. Hans egen skolgång inleddes 1934 i den gamla, numera rivna, folkskolan intill kyrkan och fortsatte sedan med studier i realskolan i Piteå, där både bokföring och maskinskrivning fanns med på schemat.
När pappa Artur dog var Curt Boström bara 14 år gammal. Det var en omvälvande upplevelse, som kom att sätta en avgörande prägel på hans liv och uppfattning om viktiga samhällsfrågor.
Han fick tidigt hjälpa till med familjens försörjning och fick Curt Boström tjänst som vaktmästare vid skolan och tingshuset i Öjebyn. Efter en tids arbete som skrivbiträde vid skolexpeditionen följde en kort sejour vid ett skolmaterielförlag i Stockholm. Under den tiden fick Djurgårdens B-lag nyttja hans fotbollstalang.
De sista krigsåren tillbringades med bokföringsjobb hos Anna Rajala i Tornedalen. Där blev Boström även involverad i omhändertagandet av de finska flyktingar som kom över gränsen.
1946 var det klart med ett jobb hos Piteå-Tidningen. Han skulle efterträda Erik Westling som sportjournalist, när denne övergått till allmänjournalistik. Planerna ändrades när Flottningsföreningen ville ta Curt Boströms krafter i sin tjänst. Inom Flottningsföreningen blev han kvar med skiftande arbetsuppgifter och bostadsort till dess den politiska aktiviteten i början på 1970-talet tog överhanden.
Tidigt engagerade han Curt Boström politiskt, inom socialdemokratin. Som 16-åring kom han med i den socialdemokratiska ungdomsrörelsen, SDUK i Öjebyn, och blev så småningom kretsordförande i Pitedalen.
I slutet av 1970-talet invaldes han i det socialdemokratiska partidistriktets styrelse och var sedan under ett antal år såväl vice ordförande som ordförande i distriktet.
1974 togs steget in i riksdagen, där han snart fick en framträdande roll inom partiet. Efter socialdemokraternas valnederlag 1976 ingick han i den arbetsgrupp som skulle analysera valförlusten och planera för ett återerövrande av regeringsmakten.
Riksdagsuppdraget hade Curt Boström fram till 1985. Under sin tid som rikspolitiker satt han även med i den socialdemokratiska partistyrelsen.
Under tiden i riksdagen arbetade han i ett flertal utredningar. Bland annat satt han i en grupp med bland annat Olof Palme och Ingvar Carlsson för att ta fram ett program för framtidens politik.
Hemma i Norrbotten ledde han arbetet för framtagandet av den så kallade Norrbottensplanen.
När så Palme 1982 på nytt blev statsminister bestämdes att Boström skulle vara gruppledare i riksdagen. Åren 1979-1982 var han andre vice gruppledare. Planerna ändrades när Palme upptäckte att Curt Boström behövdes i regeringen. Fram till 1985 fick han basa över kommunikationsdepartementet och tidvis även fungera som försvarsminister.
Boström betonade vid flera tillfällendet goda samarbete över partigränserna när det gällde norrlandsfrågor som han upplevde under sin riksdagstid.
- Det har alltid gått bra att arbeta ihop med högermannen Per Pettersson, Luleå och centerpartisten Filip Johansson, Norrfjärden berättade Curt Boström vid något tillfälle och nämnde bland annat att han en gång råkade i gräl med Johansson i en riksdagsdebatt.
När känslorna väl svalnat inflikade Johansson, när de gemensamt tog bussen till Arlanda för att flyga hem: ”Du Curt, ve seg väl åssit om heina heim?”
Under landshövdingetiden 1985–1991 blev arbetsbördan och arbetsuppgifterna något annorlunda. Nordkalottarbetet utvidgades att omfatta även Murmanskområdet i Sovjetunionen. Norrbottens län blev försökslän med en ny organisation av länsstyrelsen.
Det blev även många tillfällen till representation i residenset, där hustru Sonja gjorde en ovärderlig insats.
När Stjärnornas gata invigdes, belägen på Piteås gågata mellan Rådhustorget och Byxtorget, hedrades Curt Boström med en platta. Det var för övrigt en bror till Curt Boström som initierade till gågatan och föreslog dåvarande ordföranden i drätselkammaren, den mäktige Axel Bengtsson, att även Piteå skulle skaffa sig en gågata. Och så skedde alltså.
Curt Boström blev 87 år. Han var den sista tiden bosatt i Källbogården, tillsammans med hustrun Sonja. De gifte sig 1950 och makarna fick tillsammans en son.