Det blåser lite kring den gula Norrbottensgården i Blåsmark där Elin Risberg och Tariku Wondimu Sharew spenderar sommaren i väntan på lägenheten i Djupviken som står redo till hösten. Kaffe och fikabröd är framdukat på bordet i det vridbara lusthuset som ligger i en grönskande omgivning. I dag fikar de i Blåsmark. För några veckor sedan befann sig Elin och Tariku i Etiopien.
Att det skulle bli just Etiopien var ingen självklarhet för Elin. Året på folkhögskolan i Småland innebar även besök i Tanzania, Kenya och Uganda. Men det var Etiopien som blev slutdestinationen.
– Egentligen var inte besöket jättebra när jag tänker efter. Det var jätteregnigt och kallt. De övriga länderna var lite mer lika varandra, det var mer afrikanskt, varmt och härligt med barn som sprang omkring. Men det var Etiopien jag längtade tillbaka till. Där fick vi komma närmare de som bor på gatan, vi fick se mer av behovet. Det var något speciellt med det, säger Elin.
Kvinnor i prostitution
Elin åkte tillbaka och arbetade i en organisation som heter Win Souls for God (WSG), en organisation som Tariku var med och grundade. En organisation som började med en vision om medmänsklighet.
– Vi kom från kyrkan och hade en vision om att vi ville se människorna på gatan. Vi var high school-studenter och hade ingenting, men vi hittade olika sätt att hjälpa dem. Vi började med kommunikationen och jag pratade med människorna om hur deras liv såg ut, frågade om deras familjer och pratade om Jesus. Kommunikationen utvecklades och jag gav av det jag hade. Ifall jag hade tre mål mat om dagen, gav jag bort minst ett. Samma med kläder. Det var så vi startade, berättar Tariku.
I projektet har Elin främst arbetat med unga kvinnor som levt i prostitution. Utifrån ett träningscenter får kvinnorna stöd för att kunna hyra egna bostäder och sedan kommer de till centret dagtid för att få olika sorters utbildning. När Elin började var den yngsta kvinnan i den dåvarande gruppen enbart 14 år.
– Det är väldigt olika hur det har gått, vissa har det gått jättebra för. De har exempelvis blivit sjuksköterskor och kunnat hjälpa andra i samma situation. Men det är tufft, dels är det en svårighet för att de har varit prostituerade. Men sedan är det ju en svårighet för att de är kvinnor i Etiopien. Det är kämpigt att få det att gå ihop, även för de som har utbildning, säger hon.
På en lägre nivå
Mitt i arbetet med organisationen hittade Elin och Tariku varandra. I slutet av sommaren 2012 gifte de sig och till hösten väntar de deras första gemensamma barn. Det är en av anledningarna till att de valt att bosätta sig i Sverige för en tid framöver.
I dag har organisationen Wind Souls for God ungefär 100 anställda och i takt med att organisationen har vuxit, har också den ursprungliga visionen hamnat i skymundan.
– Vi vill jobba närmare människor och vägleda dem på ett närmare sätt. Organisationen har växt sig stor och jag tror att vi kände oss lite obekväma med att jobba i den typen av organisation. Vi vill jobba på en lägre nivå, säger Elin.
Gud som självklarhet
Etiopien och Sverige. Addis Abeba och Blåsmark. Förutom de uppenbara olikheterna som språk och miljö, fick Elin snabbt ta del av andra kulturskillnader.
– Där är allt är så direkt och nära. Om folk är glada så skrattar de jättemycket och om någon har dött så har de ett sorgehus mitt på vägen och alla gråter. Ifall man var på ett sjukhus där så såg man verkligen sjuka människor, här ser man aldrig det. Jag fick se fler aspekter av livet där, allt kommer upp till ytan, säger hon.
En annan skillnad är samtalen om Gud. I Etiopien är det en självklarhet, i Sverige en ovanlighet.
– I Etiopien är Gud så nära, även om det finns många olika religioner så har alla en tro. Att inte tro alls är inte ett alternativ, det finns religiösa inslag överallt; på bussar, i musiken som spelas. Till och med när man frågar ifall någon mår bra så är standardfrasen ”tack vare Gud mår jag bra”. Så är det inte här, säger Elin.