Redan 1906 bildades den första Folkets husföreningen i Piteåbygden, den i Piteå. En förening vilken som första punkt på dagordningen hade att köpa eller bygga ett hus, och i mån av behov hyra lokaler. Den byggnaden skulle vara till förmån för fackliga-, politiska- och nykterhetsföreningar samt befrämja kulturella intressen. Det klargjordes också att i den lokalen skulle fullständig yttrandefrihet upprättas.
Notiser i de gamla tidningsläggen berättar vidare att Sjulnäs fick sitt Folkets hus 1907. Samma år, den 5 februari, kallades arbetarna i Bergsviken-Storfors till möte i Fackföreningens lokal i Bergsviken. Detta för att ta ställning till en Folkets husförening.
Ett Folkets hus öppnades samma år i Kopparnäs, i den mejeribyggnad som togs i bruk samma år. Där skulle mejeridelägarna och byamännens sammankomster kunna hållas.
Den Folkets husförening som den 5 februari 1907 konstituerades vid möte i Bergsviken bestod då av Karl Ahlinder, Axel Rönnberg, Karl Ekberg, J, A. Berglund och Evert Olofsson.
Då tecknade 80 arbetare andelar i föreningen. Andelarna betingade ett pris av 10 kronor. En tid därefter publicerades ett upprop i tidningen, till byggande av ett Folkets hus i Storfors. Uppropet var undertecknat med Folkets husföreningen i Storfors u.p.a. J. A Berglund och David Barker.
När föreningen ville registrera sin verksamhet hos länsstyrelsen blev det först avslag, med motiveringen att Folkets husföreningen inte var en förening för ekonomisk verksamhet.
– Vi kunna dock inte tänka att avslaget var baserat på denna grund då Kunglig befallningshavande (landshövdingen) beviljat inregistrering av en mängd sådana föreningar, konstaterade styrelsen.
1908 registrerades föreningen hos länsstyrelsen. Den 13 augusti 1907 antogs stadgarna för med ändamål att åt sina medlemmar anskaffa boningshus samt lokaler för fackliga-, politiska-, nykterhets- och kooperativa handelsföreningar samt för andra kulturbefrämjande intressen. Styrelsen, med säte i Bergsviken bestod då av Karl Johan Alinder, Johan Anton Berglund, Axel Herman Rönnberg, Olov Evert Olofsson och Karl Johan Ekberg.
I december 1908 annonser föreningen efter stenhuggare, för stenarbetet i det blivande Folkets hus. Annonsen var undertecknad av Karl Alinder, Degeränget. I januari 1909 annonserades om anbud på byggnadsarbete för träarbetare, dels för uppförande av väggar och tak dels för inredning.
Den 8 maj 1909 hölls årsmöte. Styrelsen återvaldes i sin helhet och bestod då av J.A., Berglund, ordförande A. B Eriksson, sekreterare, K. Alinder, kassör, Frans Rönnberg vice ordförande, Evert Olsson, vice sekreterare. Revisorer blev S.A. Johansson och Frans Wiklund med Fredrik Olofsson och Emil Lindqvist som ersättare. Under tiden, fram till dess lokalfrågan var löst, hyrde föreningen lokal hos Johan Bergdahl.
Hamnarbetarnas fackförening var den första förening som annonserar om ett möte i Folkets hus i Storfors. Mötet skulle hålla den 27 juni. I juli omnämns att byggnaden i stort var färdig, då inredningsarbetet var på väg att färdigställas. Tanken var att invigningen av byggnaden skulle äga rum den 7 och 8 augusti 1909, men sköts dock upp. Nytt invigningsdatum fastställdes till den 23 och 24 oktober.
Till invigningen utlovades föredrag av flera framstående talare, deklamation, folklekar och bal samt servering. Till detta skulle de närvarande få lyssna till ”fin-fin stråkmusik”.
Någon dag senare publicerades hela invigningsprogrammet som upptog musik av Sandströms stråkmusik, festtal av redaktionssekreterare Blix från Luleå, hälsningstal av stenhuggare C A Karlsson samt tal av Agne Holmström. I programmet ingick också humoresker av humoristen och folkskolläraren Otto Bolin, Luleå och Kusmarks-Pelle, stråk- och hornmusik. Inträdet till invigningen var satt till 50 öre.
Närmare 600 personer deltog i invigningsfestligheterna för 110 år sedan.
Ekonomiskt gick sedan verksamheten som en berg- och dalbana. 1957 kostade föreningen på en renovering av stora salen. På grund av den dåliga ekonomin upphörde verksamheten 1963. Fram till 1975 hyrdes fastigheten ut som lagerlokal för att därefter överlåtas som gåva till Piteå kommun. Därmed upphörde Folkets husföreningen. Efter många turer, med bland annat hot om rivning, rustades lokalerna upp av kommunen och stod sedan klara för återinvigning 1978.