Följ med på en upptäcktsresa kring en gårds historia i Uddfors inom Hortlax församling, på gränsen mellan Norrbotten och Västerbotten. Nedtecknad 1982 i ett specialarbete vid Strömbackaskolan i Piteå.
Det är flera intressanta historier som tyvärr försvunnit och många av de gamla gårdarna är sedan länge rivna. Det är bra synd. För vad kan inte en gammal gård berätta, om man har tid att lära känna den och lyssna till vad den har att säga.
Genom bland annat TV-program har presenterats spännande resor genom tiden, där det berättats om upplevelser kring olika hus. Haidie Lundgren, senare gift Lundman, tog dock redan 1982, när hon gick sista årskursen i Strömbackaskolan, i Piteå, reda på historien kring huset där hon föddes i Uddfors, och som var hennes mors hemställe.
Specialarbetet är samtidigt en uppmaning till alla som köper en gammal gård att försöka utforska dess mikrohistoria. Som för Haidie Lundmans del resulterade i att hon närmade sig dem som en gång i tiden bodde I Uddfors, hur deras liv gestaltade sig. I en tid då det var liv och rörelse i byn.
Det var för drygt 100 år sedan som byamännen i Uddfors ansökte om att få en väg på sträckan Brännfors-Uddfors-Södra Holmfors och Blåsmark.
Byamännen framhöll då att hela byns existens började bli olidlig med de kommunikationer man då hade och påtalade sin bekymmersamma belägenhet.
Det fanns faktiskt en tid, när stambanans dragning genom landet diskuterades, förslag om att banan mellan Vännäs och Boden skulle passera Uddfors.
Mycket har hänt genom åren i Uddfors och de personer som befolkade byn. Samtidigt om man tar det från början, kan ställa sig frågan, varför byggdes gårdarna just där.
Onekligen har Haidie Lundman känt en mening, ett sammanhang och en koppling till sin familjs historia genom specialarbetet.
Hon sökte i husförhörslängder för byn. Samtalade med äldre personer, gick igenom handlingar som fanns i tingsrättens arkiv, besökte lantmäteriet och lånade facklitteratur.
– Det var förstås inte alltid så lätt att försöka tyda det som fanns nedskrivet från 1830-talet, men med ihärdigt knogande och några gråa hårstrån, knagglade jag igenom många handlingar, berättar Haidie Lundman.
Historien tar sin avstamp år 1831 när bonden Eric Ericsson i Blåsmark ansökte om ett markområde sydväst om Blåsmark, vid Åkroken, även kallat Uddfors, för att där anlägga ett nyhemman.
Inte helt utan komplikationer. Men Eric Ericsson fick till slut tillstånd att ensam upparbeta hemmanet, men gav dock upp . Därför blev det Elias Engberg från Bergsviken som var den som startade nybygget, med framgång. Det berättas att Engberg var en person som hade händer som var 2,5 gånger större än en normal mans hand som kom väl till pass vid bilandet av timret till husbygget.
Engbergs bostad nyttjades under en tid som skolhus, där en lärare kallad ”Snus-Pelle” från Piteå verkade första tiden. Skolbarnen kom mest från Brännfors och Holmfors.
I specialarbetet berättas om den avvittring som ägde rum, en förödande brand som tog ett mycket stort område och om fler människor börjar befolka området. Bland annat familjen J.P. Söderberg från Skellefteå och Salomon Markström från Södra Holmfors. Dessa familjers historia i Uddfors finns väl beskriven i specialarbetet. Flera av de barn som växte upp i Uddfors emigrerade sedan till Amerika.
En av de utvandrade var Mattias Söderberg. Han ger hustrun samt de sex barnen, den äldsta 12 å och den minsta 10 månader, löfte att komma hem efter ett års förberedande arbete i Amerika. Han lämnade familjen och kor i ladugården och reste ensam till Amerika. Enligt löfte, och till allas förvåning kom han tillbaka en dag tidigare än ett år. Familjen hade sedan tre månader på sig att sälja fastigheten och djuren och det som inte gick att ta med sig på återresan till Amerika som ägde rum 1907. Haidie Lundman berättar vidare att en annan Söderberg, Johan Albin, som emigrerade några år tidigare. År 1890, var den som stod för det största skottet i världen. Då han smällde av 600 tunnor krut i ett granitberg, vilket resulterade i att 2 500 personer fick arbete. De flesta gator i Seattle består av granit. Han var även med att bygga det svenska sjukhuset i Seattle.
En annan Söderberg, James med familj, gör sig också av med sin egendom och emigrerar även de, men återvänder 1914 och blev då ägare av en jordbruksfastighet i Jävre.
Onekligen har livet i Uddfors och bygden förändrats sedan Haidie Lundman skrev sitt specialarbete för 37 år sedan, och som förverkligades genom intresset för hennes egen släkt som bott i byn.
Det är viktigt att dokumentera historien och specialarbetet är en historia med rötterna neråt.