Vikar Strömberg var född och uppväxt i Enköping. I tidiga år visade han stora musikaliska anlag. Ett faktum som bland annat resulterade i att han 1923 kunde ta såväl organist som kyrkosångarexamen. Innan han 1924 vid 32 år ålder valde att flytta till Norrbottens inland hade han i sin hemstad hunnit göra sig omtalad inom musikens värld som både förste violinist i Enköpings musiksällskap och som sällskapets dirigent. Han ska också under ungdomsåren ha varit en konståkare och bland annat vid något tillfälle tävlade mot dåtidens bäste konståkare i världen Gillis Grafström.
Strömberg kom till Arvidsjaur 1924, i samband med att han sökt och tilldelats tjänsten som församlingens organist.
När realskolan inrättades tio år senare blev Vikar den som fick uppdraget att ta hand om musikundervisningen. Han hade då redan i många år i den lilla bostad som han hyrde gett musikintresserade inlandsbor privatlektioner i fiol- och pianospel.
Som musiklärare är Vikar Strömberg ihågkommen av många före detta elever. Kanske av någon för det faktum att han på 1930-talet var att betrakta som något av dåtidens "play back"-artist. Vid en tillställning ska han nämligen inför förvånade åhörare på sin fiol ha ackompanjerat sin egen musik han tidigare på andra instrument spelat in och nu via tråd spelade upp.
Byggde eget kraftverk
För att komma bort från det "livliga" centrum bestämde sig Vikar 1936 för att bygga ett eget timrat hus alldeles invid Nyborgstjärnen, mycket nära den plats där i dag Sandbackaskolan är belägen.
En plats som då räknades som långt ifrån samhällets bebyggelse och som innebar att han för att få byggtillstånd själv måste ordna sin elektricitet.
Detta var dock inte något krav som stoppade den händige Strömberg. Elförsörjningen ordnade han genom att tillverka en egen generator. Sitt vattenbehov grejade han med hjälp av egen hydrofon. I köket tillverkade han en mathiss som levererade mat ner till källarplanet som kom att bli ett både kylskåp och skafferi.
Ungkarlen Vikar hade i många år sin främsta vän och följeslagare i hunden Sippan. En vit lapphund som nästan alltid fanns i hans närhet. När Vikar cyklade på samhället sågs han ofta transportera hunden på cykelns pakethållare.
Vikar Strömberg var förutom sin musikalitet också en mycket teknik och motorintresserad man. I många år sågs han köra omkring med sin gröna lilla Hillman med lucka på taket och vars motor han under vinterhalvåret gärna på egen hand plockade isär i smådelar för att sedan på vårkanten skruva ihop igen inför sommarens resor.
Bilen som sovrum
Att han var en flitig resenär som gjorde många långresor både inom Sverige och till andra länder var kanske inte helt ovanligt trots tidsepoken. Mera unikt torde säkert det faktum vara att han alltid byggde om sina bilar så att han på ett bra sätt även kunde övernatta och laga mat i bilen. Förutom sängplats konstruerade han även fotogenförgasare och förvärmare.
Vikar Strömberg var bilförare upp i hög ålder. I en tidningsartikel från 1984 finns beskrivet hur Strömberg som 92-åring byter ut sin gamla bil mot en ny. Enligt bilförsäljaren i Falun fanns mängder av egenhändigt konstruerade finesser på den inbytta bilen från Vikar. Bland annat ett bensintanklock från en gammal avlagd vessla.
Enligt reportaget såg Strömberg direkt efter köpet till att bygga om och inreda även den nya bilen till en mindre "husbil".
Vikar Strömberg gick i pension 1955.
Efter flytten till födelsestaden Enköping donerade han 1968 pengar till ett årligt stipendium att utdela till förtjänta skolelever i Arvidsjaur.
Pengar som då mottags välvilligt av kommunen genom dåvarande överläraren Uno H Skarin.
Vikar Strömberg avled i december 1988 vid 96 års ålder.
Fondpengar
Pensionerade adjunkten Lennart Öhman i Arvidsjaur hade Vikar Strömberg som lärare i realskolan och blev även god vän med honom utanför skolans väggar.
Öhman minns Strömberg som en person med många speciella egenskaper
- Han var tveklöst en stor profil, säger Öhman som berättar att Strömberg efter sina mera än 30 år som Arvidsjaursbo blev så fäst vid bygden att han i många år, som pensionär i Enköping, gjorde bilresor hit upp för att hälsa på goda vänner.
Enligt skrivna statuter utsågs Lennart Öhman av Strömberg till att bevaka de fondpengar han donerat och vars avkastning i första hand skulle gå till ett musikstipendium, alternativt kemi/fysik i andra hand.
Vikar önskade också att kommunen skulle förvalta fondpengarna vilket man gjorde fram till i fjol.
- Tyvärr vill inte kommunen vara med längre. Just nu arbetar vi med att få Rotary att överta fondansvaret. Vi är också öppna även för andra givare att få vara med öka fondens kapital och därmed kunna hjälpa till att premiera duktiga Arvidsjaursungdomar. Förhoppningen är att folk ska bidra till fondens utveckling i framtiden, klargör Öhman slutligen.