Vägförvaltningen och Vägverket och dess utförande av vägunderhållet i Arvidsjaurs kommun med omnejd har en lång era som sträcker sig många decennier tillbaka.
Ända från tidigt 1940-tal, då vägnätet förstatligades, har Vägförvaltningen/Vägverket förutom sin underhållsverksamhet i större områden också etablerat och bedrivit egna mindre arbetsområden i små orter – bland annat då i glesbygdsbyar som Moskosel, Koler och Glommersträsk för att nämna några. I Moskosel, som var benämnd som arbetsområde 16, hade många bybor under flera decennier sin utkomst som vägförvaltningsanställd.
När så en statlig utredning på tidigt 1970-tal kom med förslaget att flera av dessa små områden borde centraliseras till större enheter blev oron stor i dessa byar. Så stor att många inblandade valde att på olika sätt protestera mot planerna.
En av dessa var numera pensionären Jan Bjelfman som då arbetade vid Moskoselsenheten. Tillsammans med en arbetskamrat beslöt han att skriva brev till dåvarande statsministern Olof Palme och för honom tydliggöra vad en avveckling av arbetsområde 16 skulle få för konsekvenser för byn och hela bygden i form av försämrad service.
– Jag blev faktiskt mycket förvånad då jag efter en tid fick ett personlig svar från Palme där han bland annat förklarade att någon friställning av vägförvaltningens anställda inte var aktuell och att ingen förändring eller avveckling kommer att ske innan hela frågan om indelning i framtida arbetsområden färdigutretts. I vänliga ordalag klargjorde han också sin uppfattning att servicen för glesbygdens befolkning inte skulle försämras – utan i stället förbättras om så var möjligt, berättar Jan Bjelfman.
Förslag i malpåse
Jan Bjelfman är övertygad om att brevet till statsministern bidrog till att nedläggningen/centraliseringen då lades i malpåse och att Moskosel och en del andra små av dåvarande vägförvaltingens arbetsområden fick bli kvar i ytterligare ett par decennier innan en oundviklig centralisering till större områden till slut ändå blev verklighet.
Något som för Moskoselsområdets del hände i mitten av 1990-talet och som då innebar integrering till centralorten Arvidsjaurs arbetsområde.
Bjelfman, numera Arvidsjaursbo, sticker inte under stol med att han känner viss oro inför det faktum att Arvidsjaursbygdens vägunderhåll framöver kommer att ske i privat regi.
– Det råder ju numera fri konkurrens om jobben och NCC har fått det framtida vägunderhållet genom att lägga ett lägre anbud än vad Svevia gjorde. Det man nu kan hoppas på är att detta faktum inte innebär att servicen och underhållet kommer att försämras, säger Bjelfman.
Delvis oklart
Vid Svevia i Arvidsjaur finns i dag åtta anställda medarbetare som berörs av att en ny entreprenör nu den första september tar över vägunderhållsarbetet. Hur många nuvarande Sveviaanställda som blir kvar och jobbar vidare för NCC är i dagsläget oklart men att en del av dagens arbetsstyrka slutar bekräftas av Svevias platschef i Arvidsjaur Jens Johansson.
Johansson har arbetat vid Vägverket och Svevia sedan 1999 och räknar med att även fortsättningsvis bli kvar inom det fristående statliga bolag som i dag finns etablerad på 129 platser runt om i landet och som i dag även räknas som landets ledande driftsentreprenör när det gäller service och vägunderhåll.
– Jag kommer även fortsättningsvis att arbeta på Svevia i arbetschefsområde Norrbotten, klargör han.
Tilläggas kan att Svevia från och med i höst är verksamma i vårt län i driftsområdena Arjepog, Boden, Kiruna, Pajala och Övertorneå.