Redan under stumfilmens tid 1918 övergick Zakarias Granberg, eller Zacke som han allmänt kallades, från andra sysselsättningar till att på heltid ägna sig åt biografrörelse och filmvisning. En verksamhet som han drev tillsammans med hustrun Lisa (1896-1967).
Granberg var född och uppvuxen i byn Pjesker och han började i unga år som så kallad "getare"- det vill säga att vakta betande kor så att de inte gick ner sig i någon myr och se till att de på kvällen kom hem till mjölkdags.
Hjälpte sina systrar
Efter en del skogsarbete innan värnpliktstiden började han så efter lumpen hjälpa sina systrar Maja och Augusta i deras bageri i hembyn Pjesker och senare även bageri- och café i Arvidsjaur med start 1911. Zackes syster Augusta lät för övrigt 1924 bygga ett nytt hus vid korsningen Storgatan-Stationsgatan där hon etablerade det nya "Augustas café", en byggnad som allt sedan dess alltid varit café och som genom åren haft många olika namn - under senare årtionden bland annat Berggrens, 21:an och Kaffestugan. I dag (2012) är firmanamnet "Hans på hörnet".
Historisk radioamatörklubb
Zakarias Granberg har i bevarade bandinspelningar berättat att han efter en tid fick ingå i systrarnas bolag och att bolaget så småningom för att frakta mjöl och andra varor köpte en lastbil, en Oldsmobile, som lär ha varit den första med trafiktillstånd i Arvidsjaur.
"Bilen kostade hela 5 700 kronor och jag byggde senare om den med räcken och träbänkar för att även kunna skjutsa folk vid kyrkhelger och andra högtider", berättar Granberg som under sina ungdomsår inte bara hade pionjärsanda när det gällde bilar, motorcyklar och film utan också tillhörde det gäng Arvidsjaursbor som allra först tog till sig förra seklets första stora mediateknik radion. Faktum är att Sveriges första radioamatörklubb fanns i Arvidsjaur och startades 1922 enligt ett väl uppslaget dåtida reportage i tidningen Dagens Nyheter. Zacke och hans kompisar samlades den första tiden kring en gemensam enkel mottagaranläggning men började så småningom också bygga egna apparater.
En stor händelse för radioamatörgänget lär ha varit när man genom att anskaffa en extra förstärkare kunde avlyssna ett radioreferat som återsändes genom Motala radiostation från en av boxaren Harry Perssons matcher i USA.
Innan Zakarias Granberg helt och hållet övergick till biografverksamheten 1918 hann han också en tid med att starta upp och driva ett åkeri med gods- och personbefordran på sträckan mellan Arvidsjaur och Skellefteå.
Som redan nämnts påbörjade Zakarias sin första biorörelse redan som 22-åring 1918. Idén att starta eget fick han efter att först ha haft extraknäck vid biografen i Föreningshuset. Förutom i Arvidsjaur hade han en tid också bio i både Arjeplog och Glommersträsk.
I de bevarade bandinspelningarna berättar Zacke att många till en början trodde att han snart skulle gå i konkurs men att det i stället blev bion på Föreningshuset som inte klarade konkurrensen.
Biokung i många år
Hans biografrörelse gick efterhand bättre och bättre. 1932 infördes ljudfilmen och efterhand kom sedan många andra finesser som bland annat cinemascope.
Palladiumbiografen på Stationsgatan fanns i en byggnad på den tomt där i dag Systembolaget är beläget och som Zakarias Granberg då ägde. Biografen togs i bruk i början av 1940-talet och kom under flera decennier att bli ett begrepp bland biotörstande Arvidsjaurbor i alla åldrar.
Förutom kvällsvisningar stod oftast även två matineföreställningar på lördagar på Zackes dåtida biomeny. En matinébiljett lär 1947 ha kostat 75 öre. Under många år tvingades man dessutom alltid göra en kortare paus i filmen för att byta filmrulle.
För Granberg blev Palladium på äldre dar inte bara hans arbetsplats utan även hans terapi och stora hobby.
Zakarias Granberg avled 1974 vid 78 års ålder.
Karameller som växel
En som kände och under några år arbetade både som maskinist och biljettrivare vid Zackes Palladium-biograf var Arvidsjaursbon Tommy Grundström.
- Jag började hos honom som tonåring på 60-talet och fortsatte sedan ända fram till han slutade 5-6 år senare, säger Grundström som minns den då redan ålderpensionären Zacke som en snäll man som trots sin ganska höga ålder verkligen hade passionen kvar för sin biografrörelse.
- Men jag kommer också ihåg honom en lite "småslug"och ekonomisk affärsman som inte sällan såg till att få slut växelpengar för att istället kunna ge tillbaka växeln i form av karameller till dem som köpt biljett och inte betalade med jämna pengar, säger Tommy och ler vid minnet.
Fullsatta salonger
Tommy Grundström minns också hur Zacke - trots att hans hälsa på slutet börjat svikta - gladdes över det faktum att hans Palladium-biograf hade betydligt bättre kontrakt med filmbolagen än då nystartade Medborgarhuset kunde uppvisa. Vilket i sin tur innebar att nya filmer som kom oftast spelades upp först på hans Palladium.
- Det innebar mycket folk och många fullbesatta filmkvällar vilket jag minns att Zacke gladdes väldigt mycket över, berättar Grundström avslutningsvis.