Sten Berggren var född 1930 i byn Rättsel och ingick i stor syskonskara som ett av sju barn till Ernst och Ester Berggren som i många år drev byns dåvarande telefonväxel.
Berggrens uppväxtsort är belägen cirka fem mil nordost om Arvidsjaur. I byns egna skola (som byggdes 1925 och lades ner 1963) kom han att genomföra sin sexåriga obligatoriska skolgång.
Han kom sedan också att bli sin hemby trogen under hela sin fortsatta levnad.
Som 13-åring kom Berggren liksom många andra unga pojkar under denna tidsepok att efter skolgången få anställning i skogen.
Jobbet som skogsarbetare vid dåvarande Domänverket kom för Sten att bli hans yrkesverksamma sysselsättning under många år framöver.
Berggren var vidare under ett flertal år anlitad som nämndeman vid tingsförhandlingar som hölls i inlandet.
På fritiden kom musiken tidigt att få en stor plats i Stens liv och redan som tolvåring i mitten av 40-talet lär han ha köpt sitt första dragspel på avbetalning. Redan året därpå hoppade han sedan in och spelade på sin första riktiga dans. Vilket ska ha skett i den numera rivna dansbyggnaden i byn Rönnberg, belägen ett par mil norr om Arvidsjaur.
Viktig ingrediens
Stens musikintresse växte och under såväl 1940-talet som 50-talet kom han att spela med ett flertal lokala band på diverse tillställningar. Detta innan han i början på 60-talet bildade egen orkester under namnet ”Sten Berggrens kvartett”. I orkestern ingick då bröderna Hasse och Allan Lidgren samt kusinen Stig Berggren.
Musiken kom sedan under resten av hans liv att vara en viktig ingrediens i Berggrens tillvaro. Även på äldre dar sedan hans orkester blivit upplöst var han oftast anlitat som musikunderhållare vid diverse sammankomster och lokala tillställningar runt om i bygden.
Under ett antal år och ända fram till och med året före sin död 2007 kom denne profil vidare att vara en uppskattad dragspelsmusikant i samband med revygruppen ”Kojfolkets ”årliga sommarföreställningar.
För många äldre inlandsbor med fotbollsintresse är Sten Berggren förstås också ihågkommen som fotbollsspelare i Lomträsks fotbollsgäng på 50-talet. Sten var under hela IK Kilrojs tolv år långa fotbollsepok en både nickstark och svårpasserad mittback som kraftigt bidrog till att det gulsvarta byalaget säsongen 1953 vann både dåvarande Inlandsserien och något år senare även under en stor del av säsongen toppade Västra Elitseriens serietabell.
Gemytliga söndagsutflykter
När undertecknad 1989 gjorde en intervju med dagens profil om hur han mindes sin egen och Lomträsks fotbollsepok var det i närmast lyriska ordalag Sten såg tillbaka på den:
– Hemmamatcherna var oftast stora folkfester där man ur huse kom för att heja och stötta oss, berättade Sten som fastslog att han egen höjdpunkt i karriären var när hans Lomträsk i den första seriematchen någonsin på hemmaplan lyckades besegra ett då redan etablerat Moskosels IF.
Sten berättade också i intervjun lyriskt om det fantastiska stödet laget hade bland byborna:
– Spelarbussen var ofta fullproppad med supporters och speciellt byns kvinnor hade ett enormt intresse och fanns alltid med till bortamatcherna för att heja fram oss. Oftast stannade vi till på hemvägen för att koka kaffe och gjorde bortamatcherna till gemytliga söndagsutflykter, mindes han Sten Berggren avled efter en tids sjukdom i maj 2007 vid 76 års ålder.
Svårpasserad centerhalv
En person som när det begav sig både var motståndare på fotbollsplanen och även under stundom bjöd upp till dans till Stens toner på lördagskvällarna var snart 86-årige Sture Renberg i grannbyn Auktsjaur.
Sture spelade i Auktsjaurs IF som under denna tidsepok utkämpade många prestigefyllda duster mot grannbyn Lomträsk på fotbollsplanen.
– De hade ett jättebra lag med många duktiga spelare. Jag minns Sten som en tuff, snabb och spelskicklig centerhalv som inte var lätt att passera, säger Sture som också minns privatpersonen Berggren som en lågmäld och ödmjuk person.
– Eftersom jag ända sedan ungdomsåren varit intresserad av att dansa har jag förstås också minnen av musikanten Berggren vars populära orkester ofta var anlitat när det spelades upp till dans ute i byarna under denna minnesvärda tidsepok, säger Sture Renberg avslutningsvis.