Han var son till Sven "Sven-Kalle" och Signe Matilda Carlsson i Glommersträsk. Fadern "Sven-Kalle" var en mångsysslare som gjorde sig vida känd och omtalad. Året innan sin död 1968 tilldelades "Sven-Kalle" den första upplagan av Arvidsjaurs kommuns kulturpris, Ringelräven, för sina många uppoffrande insatser inom byns hembygdsförening.
Sonen Per Fredrik, som bytte sitt efternamn till Glommé, började tidigt sina konststudier. Redan som 18-åring 1948 påbörjade han Otto Skölds målarskola i Stockholm. Efter två år där väntade sedan Konsthögskolan Valand i Göteborg (1950-1955) samt därefter tre års studier vid Den Konglige Danske Konstakademin i Köpenhamn (1955-1958).
Släppte det föreställande
Efter utbildningen i Stockholm, Göteborg och Köpenhamn valde Per Fredrik 1962 att lämna stadslivet och storstadsmiljön och i stället bosätta sig i Arvidsjaur. Närmare bestämt i Nordanås, en liten by med bara tre gårdar. Där i lugnet i det lilla röda huset invid Långträsksjöns strand inrättade han sin ateljé och utvecklade efterhand sitt måleri till en enligt många helt egen abstrakt symbolism.
I början och en bra bit in i sin konstkarriär målade Per Fredrik naturalistiskt där naturen och landskapet var utgångspunkten för hans måleri. Så småningom började han fjärma sig mer och mer från det föreställande landskapet. I stället kom behovet att söka uttryck för sina livserfarenheter och hitta någon slags form för det. Under 1970-talet blir också linjespelet i Glommés måleri mer dramatiskt uttrycksfullt.
I en intervju som kulturskribenten Eva Wanler, Luleå, gjorde med Per Fredrik Glommé 1995 berättade han bland mycket annat om hur och varför han efterhand släppte det föreställande måleriet för att allt mera gå över mot det abstrakta och ett symbolspråk i sitt skapande.
"Jag började söka i landskapet efter motiv som sa mig att det fanns en symbolik där. Det jobbade jag med rätt länge. Under den tiden arbetade jag även ute i naturen. Men när jag kommit över detta behov att hitta symbolvärden började jag göra det mesta av arbetet inne i ateljén. Det är viktigt att tränga igenom och nå det innersta på något sätt. Sedan är det också så när man arbetat länge, till exempel ute i naturen, når man till slut en punkt när motivet är uttömt och man vill vidare. Man vill till större äventyr och risker, det är det som driver en".
Ofta har Per Fredrik Glommés konst kommit att hänföras till det abstrakta, men vissa konstkännare menar också att hans skapelser ligger närmast det symboliska, med bilder med väl avränsade färgfält i plan helt utan volym.
Speciellt "Glommé-rum
Glommé var en mycket produktiv målare. Han deltog från 50-talet och framåt på ett 40-tal separatutställningar från Kiruna i norr till Köpenhamn i söder.
Förutom ovan nämnda utställningar deltog han även vid en rad samlingsutställningar tillsammans med andra konstnärer i förutom Sverige också Danmark, Norge, Finland samt forna Sovjetunionen.
Glommés konst finns dessutom representerad vid ett flertal muséer och statliga institutioner på olika platser i landet.
Numera finns även en permanent utställning med hans konst i regi Arvidsjaus kommun i ett särskilt inrättat "Glommérum" på Medborgarhuset. Detta som en följd av att Glommé under sitt sista levnadsår valde att testamentera ett stort antal verk, liksom även sitt hus i Nordanås, till sin hemkommun. De sista årens besparingar inom kulturverksamheten har dock inneburit att hans hus i dag inte är kvar i kommunens ägo.
Under sitt sista levnadsår fick han dock, förutom förverkligandet av den permanenta utställningen, också glädjas åt tilldelningen av Arvidsjaurs kommuns kulturpris Ringelräven.
Enkel och social
En som kände Per Fredrik och hans konst väl och även stod honom nära privat var Arvidsjaurs förre polischef Bengt Enander. Enander är också ordförande i "Per Fredrik Glommés Vänförening". En förening som nu är vilande och som bildades på initiativ av den numera avlidne Leif Sjöberg, professor emeritus vid State University i New York, i syfte att stödja, sprida kunskap och vidga kännedomen om Glommés konstnärskap. Detta har också skett, exempelvis genom att nämnda förening tillsåg att en bok om Per Fredrik Glommé postumt blev verklighet år 2005, en bok där förutom att 30-tal av hans målningar kan beskådas, även flera andra konstnärer, bland annat Sara Lidman, kommer till tals och berättar om möten de haft med Glommé.
- Han levde ett mycket enkelt liv. Efterhand utvecklade han sin konst helt på egen hand. Trots att han trivdes med lugnet var han samtidigt en social person som ibland bjöd hem andra konstnärer som han kände till, till hemmet i Nordanås. Han var också en man med både humor stort intellekt och vi kunde sitta i timmar och diskutera olika saker också utanför det konstnärliga, minns Bengt Enander.