Olov Andersson.
Platsen ligger vid Mjöviksbacken efter gamla Riks 13 där en minnessten är rest. Bakgrunden till mordet var en långdragen osämja och girighet mellan fader Jon Jonsson och sonen Jonas Jonsson. Sonen tog även prästerskapet till hjälp men detta hade ingen verkan på osämjan. Till slut såg han ingen annan utväg än att röja fadern ur vägen.
För detta anlitade han en fattig smed, Anders Jonsson "Mara-Ant", som betalning skulle få 50 riksdaler och en halv tunna råg. Ett par misslyckade försök gjordes men på hösten 1815 lyckades Anders med sitt dåd. Utredningen gav ganska snabbt svar på vem de skyldiga för mordet var, och båda dömdes till dödsstraff.
Vid avrättningen hade man röjt skogen så att den kunde ses från landsvägen. Skarprättare mästermannen Erik Norén, troligen från Västerbotten, högg först av höger hand och därefter halshöggs de dömda. Efter det steglades kropparna, dvs. hissades upp i vagnshjul "dem själva till straff och andra till varnagel". Kropparna lämnades upphissade då de ej fick begravas i vigd jord.
Ett stort tack till Olov Andersson som med sin forskning berättade om vad som föregick mordet, mordutredningen och hur det gick för de dömdas efterlevande. Även ett tack till Margareta och Ove Bodin som ordnat med nygräddade "slobben" och trevliga samtal efter utflykten.