För 75 år sedan
Riksdagsman Knut O. Stenvall, Pite-Långnäs, vilken som bekant i två år representerat bondeförbundet i andra kammaren har som tidigare nämnts lämnat sitt mandat. Orsaken härtill är, enligt vad han uppger för DN, allmän vantrivsel med riksdagarbetet. – Låt mig redan från början dementera ett rykte om att det skulle vara någon schism mellan mig och partiledaren Pehrson-Bramstorp, tillägger han. De meningsskiljaktigheter som i debatterna kommit fram mellan mig och Bramstorp har rört tillämpningen av jordförsäljningslagen som jag anser ha varit till förfång för jord- och skogsbruksnäringen i Norrbotten. Jag har alltså förfäktat den åsikten, i motsats till bland andra Bramstorp, att bolagen bör kunna få köpa ödehemman när ingen annan lämplig spekulant finns att tillgripa om så skulle behövas. Det är väl denna meningsbrytning man på sina håll har velat göra till en politisk fråga. Nej. Min avgång sammanhänger helt med den vantrivsel jag erfar med arbetet i riksdagen. Dess kompakta majoritet lämnar ingen plats för egna initiativ och personliga insatser, åtminstone de första åren innan man kommit in i utskotten. Dessutom är det för sent att börja med riksdagarbete när man fyllt 50 år. Nej, plats för ungdomen det är min paroll. Medelåldern i riksdagen är för hög.
För 50 år sedan
Fredsförbandet i Arvidsjaur skall ses som ett led i sysselsättnings- och regionalpolitiken. Det framhåller försvarsminister Sven Andersson i sin proposition om ett nytt fredsförband som riksdagen skall ta ställning till i höst. Statsrådet följer i stor utsträckning förslaget från försvarets fredsorganisationsutredning och förordar ett stort antal flyttningar av förband och skolor inom försvaret. Det nya förbandet i Arvidsjaur skall svara för grundutbildning av 650 värnpliktiga. Det övertar benämningen från nuvarande Norrlands dragoner i Umeå (K4). Försvarsministern vill närmare utreda vilken inriktning som utbildningen vid det nya förbandet skall ha.
För 25 år sedan
Arvidsjaurs kommun tillgodoser inte de samiska barnens rätt till kultur och samiskt språk i förskolorna. Det menar Renägarförbundet i ett brev till kommunen.
För 10 år sedan
1961 invigdes Storgatan som Sveriges första gågata och än i dag är den en av Piteås mest välbesökta gator.