Tjejerna har tagit revansch i släkten Grahn

I "ur vårt arkiv" kan man läsa om Piteåbon Viveka Grahn som var den första flickan som fötts inom släkten Grahn i Lillpite på 94 år. Efter 50 år har trenden vänt och nu finns det betydligt fler tjejer i släkten.

I dag har Viveka Grahn har bytt ut sitt hästintresse mot hundar och jakt. Här med två av hennes fyra korthåriga vorstehrar Karhu (den bruna) och så valpen Hugo.

I dag har Viveka Grahn har bytt ut sitt hästintresse mot hundar och jakt. Här med två av hennes fyra korthåriga vorstehrar Karhu (den bruna) och så valpen Hugo.

Foto: Maria Johansson

Familj2021-07-27 05:00

Viveka Grahn föddes 1961 och nu bor hon med maken Roland i Böle i den stuga som hennes föräldrar byggde 1967. Den är nu ombyggd till året runt boende. Närmsta grannarna är hennes bror Robert och kusinen Jan. Hon känner igen att PT en gång har skrivit om detta fenomen. Men varför det blev så många pojkar som föddes i släkten under så lång tid har hon ingen aning om.

– Min pappa Ivar hade två bröder Harald och Tore. Haralds dotter min kusin Anita dog tyvärr för några år sedan i cancer men jag har också ytterligare en kusin på pappas sida.  Det är Tores dotter Jenny men hon är betydligt yngre än mig, säger hon.

undefined
I dag har Viveka Grahn har bytt ut sitt hästintresse mot hundar och jakt. Här med två av hennes fyra korthåriga vorstehrar Karhu (den bruna) och så valpen Hugo.

Under de fem decennier som gått så har det allt eftersom tillkommit fler tjejer i släkten.

– Anitas dotter Anna har en flicka och så har kusin Jenny fått två tvillingflickor. Min bror Robert har två döttrar Julia och Elin. Räknar man ihop blir vi sammanlagt åtta tjejer, säger hon och fortsätter: 

– Syskonbarnet Julia har nyligen fått en pojke som är fem månader gammal och han heter Axel efter min farfar. Sedan är det min bror Robert och min son Erik. Anita fick även två söner och Jenny har förutom tvillingarna också en son. Det har jämnat ut sig, ganska bra över tid.

Hon kommer inte ihåg att det pratades speciellt mycket om det i släkten men hon minns att hennes farfar tyckte att det var väldigt speciellt att det äntligen fötts en flicka.

undefined
Viveka Grahn flyttade tidigt från Lillpite. Nu spelar hennes son fotboll för Lillpite IF, så nu åker hon ofta till sin hemby och ser matcher.

 –Vi stod väldigt nära varandra han och jag. Min pappa och min brors flickor har också varit ett sammansvetsat team. Hästar var en stor del av mitt liv och jag minns att farfar skjutsade mig land och strand runt när jag var yngre. Vi kollade på hästar i hela pitebygden. Hans stora intresse var släktforskning och bygdens historia och han skrev också en bok om Lillpite, säger Viveka Grahn.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!