Guds Storhet och Ditt värde
9.e.Trefaldighet
Att gå upp på Högberget i Jävre och se solen gå ner är obeskrivligt vackert. Det oändliga, blänkande havet åt ett håll och den mångfacetterande skimrande solnedgången åt det andra. Vilken Naturens storhet! I Psaltaren 8 besjunger psalmisten Skaparens storhet när han ser upp mot en storslagen himmel. För mig talar allt det stora i Naturen om dess ursprungs Skapare. Om Hans makt och skönhet. Men i samma stund känns min litenhet i förhållande till detta så stor.
Hur kan någon se in i mitt lilla obetydliga liv? Jag är som en liten ynka droppe i dess stora hav.
Mikael Eklöf skriver i sin sång: "Du är älskad. Du är sedd. Var inte rädd”
Skaparen har gjort sig synlig i Jesus. Han ser på dig och mig med sin intensiva blick. Rör vid Hans mantel, hoppas på Honom. Han hjälper. Han tar oss vid handen och reser oss upp. Han säger: Följ mig! Det finns många fler som behöver en hand och ett hopp. Gå med mig dit.
"När jag ser din himmel, dina fingrars verk. Stjärnorna och månen du fäste där. Vad är då en människa, att du tänker på mig i min nöd? Jorden har du ställt på stadig grund. Himlen har du spänt ut som ett tält. Men jag vet Du hör min bön. Minsta suck når Ditt hus, Herre för jag är trygg här i Din famn. Alltid nära, led mig.” (E.Tilling.)
Så en tanke i dessa tider är: Ta Jesu hand och skicka Hans hopp vidare till någon som behöver det. Var Hans medvandrare och lyft blicken från allt eget.