Ibland känns det som att julens budskap har stelnat till ett gulligt familjeporträtt av sagokaraktär. Jag har ändå erfarenhet av livet, ingen av mina fyra barn är född i ett stall ändå kändes det inte gulligt att föda barn. Jag har aldrig behövt fly för mina barns liv, ändå var det väldigt intensivt när barnen var små. Jag skulle inte beskriva den tiden som gullig. Levande, men inte gullig.
Josef, Maria och Jesus levde ett riktigt liv här på jorden, deras liv innehöll allt det våra liv innehåller, kamp, glädje, sorg, närhet... Gud väljer denna familj för att visa att han möter oss i våra riktiga liv. Han möter oss inte där vi önskar att vi vore. Vi behöver inte prestera eller räcka till. Vi behöver inte putsa till våra liv så att de blir gulliga och skimrande. Han möter oss där vi faktiskt är. Det är en gigantiskt god nyhet – ett evangelium! Livsomvälvande och djupt befriande.
När herdarna fick höra de goda nyheterna, skyndade de att se vem Gud sänt till räddning. De vise männen, de var mer metodiska och tålmodiga. De studerade i böckerna och gick lång väg innan de fick sitt möte med Jesus. Maria hade burit Gud i sin kropp en lång tid innan hon fick ögonkontakt med Jesus och Josef hade tillit till Gud och han var närvarande när Jesus visade sig. Släkten som bodde på gården med stallet, de hade nära för ett möte med Jesus – tog de chansen?
Gud kommer till oss alla, genom Jesus Kristus. Han är ständigt närvarande med erbjudandet om sin kärlek, sitt ljus och sin befrielse. Och genom den helige Ande kan vår tro och tillit växa och mogna. Det står att ”när tiden var inne sände Gud sin son”. Alltså: När tiden är inne för dig och mig, då kommer Gud och möter oss på ett särskilt sätt. Varken före eller efter. Precis när tiden är inne. Frustrerande för oss otåliga. Trösterikt för oss som tappat modet.
Och vi får ständigt prisa Gud tillsammans med änglarna ”»Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.«” Luk. 2:14.