Den vackra och laxrika Altaälven engagerade många motståndare i kampen mot en kraftverksutbyggnad.
Regeringen hade först tänkt sätta in militär mot demonstranterna men då hotade landets försvarsminister att avgå.
Inte mindre än 600 poliser deltog i aktionen, vilket var tio procent av landets poliskår. Redan 1968 planerades ett kraftverk vid sammanflödet av Kautokeinoälven och Altaälven. I planerna låg en stor uppdämning som skulle lägga bebyggelse och stora renbetesområden under vatten runt byn Máze. Planeringen skedde i det tysta och först när en bybo begärde ut ritningar över byn för att göra om sitt avloppssystem upptäcktes planerna. En folkaktion med 90 lokala avdelningar och 20 000 medlemmar bildades för att försöka stoppa utbyggnaden av den vackra fiskrika älven.
Samerna reste tältkåtor på tillfartsvägarna och såg utbyggnaden som ett övergrepp mot sin kultur.
Aktivister från hela Norge kedjade ihop sig för att hindra anläggningsmaskiner att komma fram.
Vackra norska älvbåtar vid Kautokeino.
Jag och reportern Mats Rosenqvist åkte upp till Alta för att skildra striden där fiske, rennäring och naturintressen stod mot elkraftsproduktion. Piteå-Tidningen gjorde ofta reportageresor runt hela Nordkalotten, för att få material till det turistnummer vi årligen producerade och som sedan delades ut i hela området.
Laxfiskare från hela världen reste till Alta för att hyra några meter strand kring det fina laxfisket.
När vi besökte Alta/Kautokeino, ett år innan den stora polisinsatsen var det ganska lugnt och demonstranterna som blockerade vägen, hade byggt små läger för att klara vintern.
Samerna i Alta/Kautokeino såg utbyggnaden som ett övergrepp på sin kultur.
Den 18 oktober 1980 reste en grupp samer tält utanför stortinget i Oslo och inledde en hungerstrejk i protest. Inget hjälpte och efter polisens kraftsamling ansåg folkaktionen att slaget var förlorat och Alta kraftverk kunde byggas och tas i drift som planerat i maj 1987.