Piteå idrottsförening tog då vid med sina höstmässor vid Strömsundskanalen, som också efter många år är ett minne blott.
PIF-mässorna kallades också skämtsamt för ”Pissmässorna”, då det många gånger vilade regntunga skyar över arrangemanget.
Såväl under Barnens Dags-tiden som PIF-mässornas tid firades det i Piteå med nöjesfält som erbjöd olika åkattraktioner, karnevalståg, kabaré, tombolor, serveringar av olika slag och försäljning. Dessutom anordnades ofta dans och uppträdanden med både lokala och riksbekanta kändisar.
I Piteå, men även i Älvsbyn, fanns under många år, en Barnens Dags förening. Arvidsjaurs barnkoloniförening inledde 1948 sina Barnens Dags-arrangemang.
I Piteå genomfördes Barnens Dag under en lördag–söndag, oftast i början av september. Vid kanalen och i det så kallade Klapphuset bjöds på kaffekonsert. Vid kanalområdet anordnades även marknadsliv, dans, kabaré och praktfyrverkeri. Vid något tillfälle bjöds det kvällstid även på ”Älvdans i skogsbrynet” Dessutom anordnades karnevalståg som gick genom centrala staden. Hela dagen såldes överallt i Piteå lotter, en speciell BD-tidning och BD-ballonger.
Målet för Barnens Dags-föreningarna var att samla in pengar för att kunna erbjuda fattiga och sjukliga barn vistelse på barnkoloni några veckor under sommarhalvåret. Den största inkomstkällan för föreningen var Barnens Dags-festligheterna som leddes av Barnens Dags-generaler. Den sista i raden av generaler i Piteå var rektor Anton Krook.
Redan i slutet av 1800-talet bildades de första Barnens Dagsföreningarna i Sverige. Första gången Barnens Dag anordnades var 1901 i Grängesberg.
Barnens Dagsfester inleddes i Norrbotten under tidigt 1900-tal. Först ut var Boden. I takt med att välståndet i landet ökade försvann de flesta Barnens Dagsföreningarna.