Orsakerna var flera, bland annat den tekniska utvecklingen, den ökade geografiska rörligheten samt färre födda barn och mera splittrade familjer. Det blev mindre samlad släkt att relatera till. De moderna mediernas framväxt gjorde att vardagsberättandet hemmavid fick stryka på foten. Förr hade man oftare kännedom om släkten många generationer bakåt i tiden, nu har de flesta kunskap bara om tre generationer bakåt i tiden.
Det var mormonerna som mikrofilmade det svenska kyrkomaterialet på 1950- och 1960-talet. Handlingar från 1600-talet och fram till slutet av 1800-talet (eftersom det är 70 års sekretess på dessa handlingar) blev plötsligt tillgängliga för de flesta.
Kopior av mikrofilmerna beställdes till kommunbiblioteken. I ett slag blev det möjligt för många att på hemmaplan kunna bedriva forskning av gamla handlingar, istället för att måsta bege sig till landsarkiven där originalhandlingarna förvaras. Släktforskningen växte snabbt till en stor rörelse. De statliga arkiven har därefter under en längre tid även tillhandahållit mikrofilmerna utan kostnad för den som på Internet kopplat upp sig mot Riksarkivet.
Många föreningar för släktforskning bildades nu. Den nationella släktforskarföreningen Sveriges Släktforskarförbund kom till. Plötsligt utökades de kontaktvägar man kunde ha nytta av i sin forskning. Skapandet av Internet gav nya möjligheter till kontakter och utbyte av kunskap.
Hösten 1982 gjordes ett upprop med syftet att bilda en förening i Piteå. Till träffen kom bortåt 100 personer och ett 80-tal av dessa anmälde direkt sitt intresse av medlemskap. Kontinuerliga möten, anordnandet av grundkurser samt intressanta föreläsningar och utflykter medförde att föreningen snabbt fick stabilitet. En medlemstidning "Ätt och Bygd" introducerades med lokala utredningar och berättelser.
Pitebygdens Forskarförening har i dag cirka 700 medlemmar, varav drygt hälften i vår geografiska närhet och resten finns i övriga Sverige men även utomlands. Här kan man anta att Pitekopplingar finns längre bak i tiden. Intresset har även knoppat av sig och i Piteå älvdal har även Älvsbyn och Arvidsjaur senare bildat egna föreningar.
Vår kurslokal är vid Framnäs folkhögskola. Där genomförs grundkurser och fortsättningskurser i studieförbundet ABF:s regi med kursledare från föreningen. Lokalen är öppen att besöka för medlemmar veckans alla dagar. Torsdagkvällar är det öppet hus där även de som inte är medlemmar kan komma.
I och med digitaliseringen finns många släktforskningsuppgifter tillgängliga på Internet och föreningen har därför ett antal abonnemang i våra lokaler och därigenom har våra besökare och medlemmar tillgång till släktforskning i hela Sverige och även i USA och andra delar av världen.
Under årens lopp har duktiga lokala släktforskare producerat material genom renskrift av handlingar som är till nytta för släkt- och bygdeforskare. Främst kyrkans dokument, men även handlingar från de statliga arkiven. Det avskrivna och systematiserade materialet har gjorts tillgängligt på usb-minnen, vars intäkter kunnat upprätthålla föreningens ekonomi.
På senare tid har även andra aktörer (privata) tillhandahållit samma originalhandlingar, men filmat med senaste tekniken vilken gett väsentligt bättre kvalitet av de gamla handlingarna. Dock tar de betalt för sina tjänster men fördelen är att man kan sitta vid sin egen dator. Alternativt blir man medlem i forskarföreningen och kan gratis nyttja samma material.
Att kunna redovisa sina källor, det vill säga var bland originalhandlingar man hämtat sina uppgifter, har blivit alltmer betydelsefullt. Nuförtiden duger det inte att komma med uppgifter om olika personer utan att samtidigt ange var dessa hämtats från.
Den nobelprisade upptäckten av människans DNA resulterade i att hela människans genom kunde presenteras i slutet av 1990-talet.
Många aktörer finns nu på marknaden som erbjuder DNA-test och testerna har blivit mycket användbara för släktforskare.