Engagerade var både unga och äldre kommunmedborgare. Kultur-”pappan” Bernt Lundberg var inblandad i det mesta. Bland annat skrev han manus och lyckades få hundratals av ortens unga att på 1980-talet medverka i tre stora musikaluppsättningar.
Att påstå att Laukersonen Bernt Lundberg är en av inlandets största kulturpersonligheter genom alla tider kan knappast någon protestera emot. Skogsarbetare, bildlärare, konstnär, regissör, revypappa, manusförfattare, idrottsledare samt fotbollsdomare. Ja, listan kan närmast göras hur lång som helst när det gäller en presentation av vad Lundberg genom åren sysslat med i sitt nu 75-åriga liv.
När det gäller hans mångåriga kulturaktiviteter minns säkert många de jättepopulära musikalerna på 80-talet ”West Side Story”, Anny Get Your Gun” samt ”Rallarrosen”. Den sistnämnde handlade om en gammal rallare som såg tillbaka på sitt liv som järnvägsbyggare.
– Mest stolt är jag nog över Rallarrosen som blev en jättetrevlig historia. Musikalerna lockade flera tusen inlandsbor att lösa entré till våra många föreställningar, säger Bernt som med glädje minns tillbaka till denna tidsepok för nu snart fyra decennier sedan.
– En minnesvärd och på många sätt mycket rolig tid, sammanfattar också välkände revyaktören Mikael Reinholdsson som både skrev musik och även aktivt medverkade i de tre musikalerna och senare också som bland annat klurige ”Fekt Leonard” i nyårsrevyerna.
På min fråga om hur kulturpappan Bernt Lundberg när det begav sig lyckades engagera mera än 70 ungdomar (merparten flickor) att under ett halvårs tid öva och jobba med Rallarrosen så svarar Bernt med ett leende:
– Kanske med en viss psykologi från min sida. Men i första hand berodde förstås succén på alla jätteduktiga medarbetare både på och utanför scenen som förutom att de agerade fysiskt också skrev musik, hjälpte till texterna samt också på andra sätt bidrog, sammanfattar han.
Nästa stora succé i Lundbergs kulturspektrum kom på 1990-talet då han var ”pappan” bakom de populära nyårsrevyerna som han tillsammans med ortens dåvarande damfotbollsgäng producerade och som blev mycket populära och publikdragande.
– Också det var en minnesvärd epok med mycket glädje både på och utanför scenen, säger Bernt som speciellt minns en av revyerna som man gett namnet ”Sheriffen” och som han menar kvalitetsmässigt stod i särklass jämfört med de övriga.
En tredje publiksuccé i Bernt Lundberg kulturskapande blev hans samarbete med revygruppen ”Kojfolket”. I samarbete med studieförbundet ABF svarade Lundberg för både manus och regi i de uppskattade arbetarspelen i kabaréstil som ett antal somrar under 2000-talets första årtionde lockade till många skratt bland utomhuspubliken i Moskosel och Åkroken.
Tilläggas kan till slut att numera pensionären Bernt Lundberg utöver sitt revyskapande också varit en uppskattad och produktiv konstnär i över ett halvt sekel. Han konst har visats upp på många utställningar och han har fått motta ett flertal kulturpris. År 1990 tilldelades han också Arvidsjaurs kommuns eget kulturpris ”Ringelräven” för sina många kulturskapande insatser bland barn och äldre.
– Jag började mitt yrkesliv som skogsarbetare på 1960-talet. Om jag fortsatt jobba i skogen hade min årliga inkomst säkert varit minst det dubbla jämfört med vad jag tjänat som kulturarbetare. Men jag ångrar mig inte, sammanfattar med ett leende mannen som hur otroligt det än kan låta kan skryta med att ett av hans konstverk faktiskt blivit överlämnad som gåva till självaste Fidel Castro på Kuba.