Lennart Lindgren var ordförande i PIF i hela 20 år, från 1993 till 2013. (Arkivbild)
För oss som varit verksamma med honom var han den som hela tiden försökte ta Piteå-Tidningen till nya höjder. Han fick uppleva hur tidningen år efter år ökade i upplaga och också vara med om en medveten satsning på lokalredaktionerna.
Lennart och jag ansvarade under många år tillsammans för att det dagliga arbetet på redaktionen fungerade. Han som administrativ chefredaktör och ansvarig utgivare och jag som redaktionssekreterare och ställföreträdande ansvarig utgivare.
Jag upplevde honom som en verklig kamrat och kollega, omtänksam och skicklig i yrket. Han hade ett stort rättspatos, visste vilken sida som var viktig att stå på. Han var modig och när det blåste som hårdast kring honom och kring de av hans arbetskamrater som utsattes för kritik i sin verksamhet så ställde han sig upp och talade ut. Han var den som styrde och drog i trådarna i olika projekt för att det skulle sägas rätt saker till rätt människor.
Han hade en varm personlighet och trots att han under sina sista år fick dras med en del krämpor, var det alltid ett nöje att prata bort en stund med honom. Hans egna tillkortakommanden fick aldrig stå i vägen för annat.
I det här sammanhanget kan jag inte undgå att berätta om den bantingskampanj han var med att dra igång med på redaktionen, där han och kollegorna skulle försöka banta bort ett par medarbetare, viktmässigt. Där Lennart, jag och flera andra kollegor med jämna mellanrum fick ställa oss på vågen och där misslyckanden i samband med invägningen straffades med böter av fem kronor till en så kallad ”skamkassa”.
Lennart, med rötterna i Bygdsiljum, Västerbotten, kom 1958 till Piteå-Tidningen som sportjournalist och medarbetade under en tid med signaturen Jac.
Efter 25 år flyttade Lennart över till allmänna redaktionen som redaktionschef för att sedan 1991 inträda som chefredaktör, fram till pensioneringen.
Hans stora fritidsintresse var idrott, vilket man inte kunde undgå i olika tidningssammanhang. Han satte genom åren sin prägel på mycket av Piteås idrottsliv. Idrotten blev en del av hans liv. Han var inblandad i olika idrottssammanhang på olika sätt. Inte minst i Piteå idrottsförenings färger, bland annat som ordförande i hela 20 år (1993-2013). Inte heller att förglömma hans ledaregenskaper, som togs tillvara inom ungdomsidrotten i PIF, som fotbolls- och handbollsdomare och tävlingsspeaker i friidrott och skidor.
Han gladdes över PIF:s framgångar, ett lag han vurmade för och som blev en viktig social punkt för honom. Han var med andra ord en stor PIF-ambassadör.
Genom dottern Catarinas framgångar inom konståkningen blev han även där involverad. Som ordförande i Piteå konståkningsklubb och Norrbottens konståkningsförbund i 15 år (1973-1988).
Skidorna fick också ta del av hans tjänster, med engagemang inom Norrbottens skidförbund och som kommittéledamot i riksförbundet. Lennart var för övrigt en av de huvudansvariga när Piteå arrangerade skid-SM 1978.