Säg Norrbottens län och de flesta kommer att göra association till gruvor och malmbrytning. Alltifrån 1600-talet Nasafjälls silvergruva och gruvorna vid Kiedkevare och Alkavare vid Kvikkjokk, men även dagens väldiga gruvfält vid Kiruna, Gällivare och Kaunisvaara. Mellan dessa båda tidsperioder finns även de nedlagda brytningarna vid Kengis bruk och vid Laver. Brytningarna kommer och går och under sin verksamma tid sysselsätter och engagerar de många.
Under senare delen av 1800-talet industrialiserades Sverige. Gynnad av en långvarig högkonjunktur kom naturens tillgångar i blickfånget, både en starkt ökad efterfrågan av skogsprodukter men även intensifierad jakt på malmtillgångar. En sådan jakt var sökandet av mineraler i området runt Merkenäs. På 1890-talet genomförde gruvarbetaren Per August Carlman egna undersökningar av trakten kring Merkenäs och upptäckte malmstråk som såg intressanta ut. I samarbete med lokalbefolkningen gjordes inventering av var, vad och i vilken omfattning malmfyndigheter kunde finnas. Inmutningar gjordes nära svensk-norska gränsen (de båda länderna var fortfarande i union då).
Här fanns nu förutsättningarna för en brytning att påbörjas: malmstreck av sulfitmalmer som upptäcktes av yrkeskunniga personer, lokalbefolkning villig att bistå, riskvilligt kapital som satsades av människor som trodde på projektet, och en världsmarknad som behövde naturtillgångar i stor mängd. Ett bolag bildades med säte i Roknäs.
Svårigheterna var den geografiska belägenheten alldeles vid svensk-norska fjällryggen, de stora avstånden samt bristen på både människor och material. Närheten till Norges kust och utskeppningshamnar gjorde att fraktvägen måste bli västerut istället för norrbottniska kusten. Provbrytningar måste göras för att utvärdera bergets innehåll av malmförekomster och koncentrationer. Inte sällan grusades förhoppningarna av nedslående smältningar.
Då likväl som idag är provbrytningar och utvärdering av mineralkoncentrationen samt malmkroppens omfattning en tidsödande men avgörande process för att kunna ta beslutet: ska vi starta gruvverksamheten eller inte? Det var avgörande då, och känns igen från dagens prospekteringar om ett eventuellt nyöppnande av gruva i Laver och att påbörja brytning i Kallak.
Berättelsen om Merkenäsbolaget visar hur de inledande höga förhoppningarna blandas med allt ökande tvivel från andelsägarna, svårigheter att vidmakthålla finansieringen samt eventuella intressenters alltmer svalnande intresse att köpa inmutningarna/malmfyndigheterna. Något som alltjämt ofta är förhanden vid nyskapande verksamhet. Den finns att efterfråga hos författaren samt på Pitebygdens Forskarförenings hemsida. Läs den, den berikar din kunskap om lokal historia!