Vår älskade Rolf Johansson har stilla somnat in i en ålder av 86 år och lämnat oss i stor sorg och saknad. Han bodde vid sin död på Bergets äldreboende.
Rolf var född i Bergsviken i ett kristet och varmt hem. Han var yngst av tre bröder och hans båda bröder Tage och Börje är avlidna.
1962 gifte han sig med Violet Johansson och år 1969 byggde de en egen fastighet i Öjebyn. De fick sonen Clas-Robert som är sambo med Annica.Tillsammans har de döttrarna Emelie och Therese.
Redan som sexåring förlorade Rolf sin far därmed fick han tidigt börja arbeta för familjens försörjning. Hans första jobb var som konduktör i fyra år på Skellefteåbussarna, linjen mellan Piteå–Skellefteå. Han gjorde sin värnplikt på LV7 i Luleå. Efter det jobbade han som chaufför på Nordsvenska köpmannaföreningens varubil, Degerängets snickeri och som serviceman på Piteå bilägares köpmannaförening.
Därefter gick Rolf till arbetsförmedlingen, för första gången i sitt liv för att få hjälp att söka till Televerket – tydligen hade ingen sökt tidigare – året var 1956. Rolf Tackade för sig, tog bilen och körde till Luleå. Han gick upp till högsta chefen på Televerket och presenterade sig. Det resulterade i en anställning som varade i 36 år tills han pensionerades.
Vid den tiden var telefonin på väg att automatiseras i länet vilket då innebar att alla små telestationer i byarna försvann och med dem den service de stått för.
Rolf var fackligt aktiv inom Statsanställdas förbund, avdelning Luleå, och i företagsnämnd och skyddskommitté.
Ett av hans största fritidsintressen var båtar och båtliv. Under årens lopp var han aktiv i Piteå båtklubb. Tillsammans med några andra eldsjälar var han också med och startade han ABF:s gammeldansgille i Piteå år 1978.
Vintertid hägrade skidåkning, då framförallt slalom i Norrbottens, Jämtlands och Härjedals fjällen. Tillsammans med familjen gjorde han också en som annan resa till varmare trakter. Under de resorna kom han bland annat i kontakt med ett barnhem i Sri Lanka. Det stöttade han och familjen ekonomiskt till dess att det lades ned.
Rolf var även intresserad av trädgård vilket i inte alltid var så lätt att sköta sommartid mellan alla båtresor. Familjen hjälptes åt och med goda grannar ordnades allt till det bästa. Det satte han stort värde på.
Tyvärr är livet begränsat – men minnena är oändliga.