Vi kommer att minnas den 17 juli som den dag då Roland Nordlund lämnade oss i stor sorg och saknad. Roland föddes 1936 och växte upp i Strycktjärn. Byn låg mitt i skogen och hade fem hushåll. Med båt eller isväg över älven var det nära till Tvärån som hade bilväg, järnväg och affär. Roland var äldsta barnet i familjen med tre småsyskon. De första åren gick han skola i Tvärån. Det måste flera gånger ha varit en spännande skolväg att ro över älven eller gå på isen på vårkanten. Pappa berättade att en dag när de skulle hem från skolan fick de ropa högt vid älven, för att de vuxna hemma i byn skulle höra dem. Isen hade gått under dagen och de ville bli hämtade med båt. Efter ett par år byggdes vägen Älvsbyn – Strycktjärn. Det var ändå inte självklart att barnen i byn skulle få börja skola i Älvsbyn, de tillhörde Tvärån. Rolands pappa Knut vägrade att skicka sitt barn över älven varje dag nu när det fanns en säkrare skolväg. Efter ett tag gick en mjölk- och skolbil till och från byn och alla barnen fick gå skola i Älvsbyn. Efter skolan blev det studier inom rörmokeri i Piteå på Strömbackaskolan.
Under värnplikten i Boden träffade Roland sin blivande fru Solveig. De förlovade sig 1957 och bröllopet stod 16 juli 1960. Under några år bodde de i Harads, Roland jobbade åt Edefors kommun. Under tiden i Harads föds sonen Leif. 1964 gick flytten till Älvsbyn. Roland hade nu startat eget företag, Nordlunds Rör. Roland läste under tiden upp för Mästarbrev inom Rörinstallatörsyrket och blev klar 1970. I mitten av 70-talet föds dottern Anette. Då uppfördes även sommarstugan i Strycktjärn nere vid älven som blev ett favoritställe om somrarna.
Roland var en föreningsmänniska. Han var under många år lagledare i fotboll för Tväråns IF och var senare ordförande i föreningen i många år. Inom jakten var han även engagerad som förtroendevald i jaktvårdskretsen. Älgjakt var en av Rolands största fritidsintressen och framförallt löshundsjakt. Det blev många hundar under årens lopp.
I slutet av 70-talet säljer Roland företaget till Br Öbergs som även blir hans nya arbetsgivare. 1987 är Servicehuset Fluxen nybyggt och Roland börjar där som vaktmästare, vilket han arbetar med fram till pensionen. Efter pensionen lade han mycket tid på att hjälpa andra och något han gillade mycket var att umgås med sina barnbarn.
Vi kommer minnas Roland som den skämtsamma med stor portion humor och den trygga, starka människa som alltid fanns där vid vår sida! Vi minns alla goda råd och allt det arbete som Roland lagt ner för familj och hem.