Ett av Arjeplogs mest besökta monument finns på den äldre delen av kyrkogården. Den restes till minnen av den katastrof som drabbade kommunen. Ingenstans i landet slog pandemin lika hårt som just här. Tre procent av befolkningen dog och 600 insjuknande.
– Spanska sjukan hade bara drabbat enstaka individer året innan, säger arkivarien Carl-Oskar Lundström, som specialiserat sig på historia om befolkningen i Arjeplog.
Bara under påskdagen 1920 begravdes 51 personer. Det var ett oerhört hårt slag. Totalt dog 88 personer varav de flesta var mellan 20 och 40 år, säger Maria Söderberg, en av initiativtagarna till kyrkogårdsvandringen.
– I Sverige dog närmare 37 000 personer, men i hela världen någonstans mellan 50-100 miljoner. Sjukvårdsförhållandena var undermåliga eller obefintliga i Arvidsjaur och Arjeplog, säger Maria Söderberg, en av initiativtagarna till kyrkogårdsvandringen.
Boendeförhållandena var ofta usla. Maria Söderbergs faster Vendla Söderberg var nio år när Spanska sjukan tog hennes liv.
– I Arjeplogs stora socken hade man inte haft en läkare på sex år när pandemin slog till. Något sjukhus fanns inte. Det ansågs för dyrt. När en vikarierade provinsialläkare 1921 i en rapport skulle förklara utbrottet skrev han nedsättande att befolkningen drabbats för att de utsatts för ”stark kyla i förening med vårdslöst leverne”, säger hon.
Under helgens kyrkogårdsvandringar lyftes svåra enskilda familjeöden fram, men även människor som gjorde stora insatser för att hjälpa. Diakonen Arvid Svanberg var en. Carl-Oskar Lundström avslutade med sång. Han återgav också en av de få dikter som skrevs till minne av offren, i detta fall tre bröder, som dog i en timmerkoja. Alla med efternamnet Lundström. En vers löd:
”Den yngre snart bleknade, livet blev matt
snart döden sin stämpel på panna satt
snart blomman som fröjdats i ungdomens vår
låg iskall, förvissnad och blek uppå bår”